Äntligen är jag ensam hemma. Det är inte ofta det händer, så jag får passa på att njuta när jag kan. Jag är en sån där person som tycker om att vara ensam. Sån som tycker om att ta det lugnt, att inte göra något alls. Jag hatar att stressa, och särskilt när manska vara på många olika ställen under kort tid. Att resa är det värsta jag vet. Visst, det är roligt också, att se och uppleva nya saker, men själva resandet hade jag gärna sluppit.

Jag ser allting som stora aktiviteter. Om jag ska gå på en teaterföreställning som är ett par timmar lång en kväll, så ser jag det som den dagens aktivitet. Då vill jag helst inte ha något annat inplanerat under hela dagen. Självklart fungerar det inte att ha det så, särskilt inte om man jobbar. Så därför skapar det en massa onödig stress för mig. Jag borde verkligen försöka ändra mitt tankesätt, så jag inte ser varenda liten sak som ett stort projekt.

Men idag är jag ensam, och kan ägna min tid åt onödiga saker. Dricka te och se på tv, läsa eller rita lite. Det blir som en paus från livet, och det behöver jag.