Tack för upplysningen

Alltså... Om jag bara kunde klara en helg utan att hetsäta/överäta sådär sjuka mängder. Då skulle jag bli så jävla glad, och då skulle jag kunna komma ur allt det här så mycket snabbare. Jag måste klara det den här helgen. Men min hjärna är helt inställd på att det är allt eller inget som gäller. Så när jag väl råkar gå över den där gränsen för vad som känns okej att äta, så bara fortsätter jag. Suck.

Någon kommenterade typ "inser du inte att du bara går upp och ner i vikt. Det händer ju ingenting". Jag är ganska så medveten om detta ja. Det är det som gör att allt känns så hopplöst och skit och helvete. Jag vill alltså komma ur det här för att kunna gå ner i vikt på ett bra sätt och hålla vikten sen. Men jag tänker inte gå upp mer än jag måste på vägen dit. Jag måste alltså lyckas sluta hetsa helt innan jag kan ta bort mina kompensations-dagar.


Idag blev det 700 kcal, och så träning. Det känns helt okej, och imorgon ska det vara mellan 1000 och 1500. Och så har jag tänkt försöka hålla mig till nyttiga och mättande saker, så jag inte blir sugen på godis. Kan funka.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0