Usch usch usch. Det kom en spindel krypande bredvid mig i soffan tidigare idag. En ganska stor och äcklig sak. Jag vet inte vem som blev mest rädd, jag när jag såg spindeln, eller mamma när jag plötsligt hoppade skrikandes mot henne i soffan. Shit vad snabbt man kan reagera ibland. Det var inget litet gulligt Iiiih-skrik heller, utan mer ett vrål, typ "Wraaaääh", följt av hysterisk gråt i ungefär en minut. Tills mamma hade dödat spindeln åt mig, då började både jag och hon skratta lite för att jag är så otroligt löjligt rädd.


Det är jobbigt faktiskt. De där satans spindlarna förstör min sommar.


Annars mår jag bra idag. Kom nyss hem från två träningspass, så jag känner mig duktig. Nu ska jag äta yoghurt.