Jag har fel på hjärnan

Och just det, en jobbig grej. Jag har skrivit om det innan, här.

Jag har inte vägt mig sedan i juni/juli, eftersom jag bara vägde mig på träningsstället. I början tyckte jag det var skitjobbigt att inte veta, men nu har jag vant mig, och räknar mer hur tjock jag känner mig.

Men nu, på nya stället, där står den ju. En digital våg. Och då sätter hjärnan igång.

Jag måste veta vad jag väger. Tänk om jag har gått upp, jag har säkert gått upp. Tänk om jag har gått ner? Tänk om jag kommer gå ner, då vill jag ju veta vad jag vägde från början. Men om jag har gått upp kommer jag inte stå ut. Jag vill inte veta. Fast jag väger ju vad jag väger, det är lika bra att bara kolla, så får jag acceptera det, och då kan jag hålla koll sen. Tänk om vågen på förra stället visade för lite, så att jag tror att jag har gått upp massor om jag väger mig här. Men tänk, tänk om vågen på förra stället visade för mycket. Tänk om mitt bmi är lägre än jag tror...

Mår illa av alla tankar som försöker få min uppmärksamhet. Hur fan ska jag göra? Uuh, fingrarna darrar och tårarna bränner bakom ögonen så fort jag tänker på det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0