Fick en härlig känsla inatt när jag insåg att min kropp är min. Visst, jag kan försöka svälta den, jag kan önska bort vissa delar, önska dit andra. Men jag kan också bestämma att den får se ut som den gör, eller bli större. Det är min kropp, och ärligt talat är det bara jag som kommer bry mig, oavsett hur den ser ut.

Jag blev ju lite smalare nu innan jul, och det kändes bra. Men är det någon annan som har kommenterat det, eller ens märkt det? Nope. Jag önskade lite i smyg att M skulle märka något, typ bli orolig. Men inte ens han har tänkt på det, och det är ju egentligen bara ett gott tecken. Han struntar i om jag går ner eller upp ett par kilo.

Alltså är det endast jag som bryr mig. Jag kan göra vad jag vill. Jag bestämmer själv om jag ska äta godis varje dag, och ingen annan har med det att göra.

Bra insikt. Nu bev jag hungrig.