Poweryoga i morse, och efter det en halvtimmes crosstrainer. Nu börjar jag komma igång, det känns bra.


Jag tittade förresten på Stjärnorna på slottet i fredags. Eller ja, jag följer det, för jag är 75 år och tycker att det är ett lagom dramatiskt fredagsnöje.

Björn Ranelid, herregud! Den människan alltså. Jag förstår inte hur folk kan uppskatta hans böcker och föreläsningar. Ordbajsarnas mästare. Han snackar bara en massa skit, hör folk inte det?


Det enda han gör i det programmet är att prata om:

1. hur fantastiskt och unikt språk han använder
2. vilka priser han har vunnit
3. att han är ödmjuk och aldrig skryter
4. hur synd det är om honom


Som om det är helt okej att skryta oavbrutet, bara man ibland säger att man inte vill skryta. Jag menar, han avbröt sig själv mitt i en mening när han pratade med de andra, för att säga "hör ni mitt språk, hur unikt det är?".
Kommentaren om att folk som inte tränar och tar hand om sin kropp är "anti-intellektuella" var nästan det bästa. Vilken idiot...