sen så går det ner

Upp ner upp ner. Hela tiden. Jag kan vara glad och känna mig snygg och bekväm med min kropp, min vikt, med det mesta. Tycka att det är okej att det blev lite för mycket godis. Inte hela världen liksom, det löser sig. Men en halvtimme senare har det vänt. Jag ligger i soffan, kramar en kudde och försöker låta teven hålla ångesten på avstånd. Försöker pressa tillbaka tårarna. Vet inte om jag ska spy eller hetsa. Önskar att de inte hade lämnat mig ensam hemma, önskar att jag hade någon att berätta för.



hjälp

Kommentarer
Postat av: random

just sådär är jag oxå , tror att jag är okej och tillåter mig själv att äta och sen få ångest .

2010-06-19 @ 19:32:09
URL: http://justanatherchic.webblogg.se/
Postat av: Anonym

oj, det låter som mig. jag är precis likadan...

2010-06-23 @ 19:36:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0