Jag vet inte hur många gånger jag har blivit kallad slampa. Dels vänner som skämtar om det och tycker att det är lite roligt. Och dels... bekanta... kompisars kompisar eller andra jag har umgåtts med av olika anledningar. Som gärna påpekar hur äcklig jag är. Visst, på ett skämtsamt sätt, men de säger ärligt att de tycker illa om mig på grund av att jag är slampig.

Att kompisar skämtar om det förstår jag, och det stör mig inte nämnvärt. Men att folk verkligen tycker illa om det och ser ner på mig, det fattar jag faktiskt inte. Jag är inte ens extrem. Det händer att jag har sex med killar jag inte känner, och det händer ganska ofta att jag hånglar med folk på fester.


Jag har också sett ner på promiskuösa personer. När jag var yngre, typ 16, då skulle jag aaaldrig kunna ha sex med någon jag inte var kär i, nej nej. Sex var något väldigt intimt och utlämnande blablabla. Och de tjejer som hade sex med många gjorde det säkert på ett destruktivt sätt, för att de hade dålig självkänsla eller inte kunde säga nej.

Men jag växte ifrån det där. Jag slutade att se på sexuella drifter som något äckligt som man borde förneka. Nu är min syn på det väldigt okomplicerad. Sex är kul, mysigt, roligt, trevligt. Det kan vara det även om man inte är kär. Det kan till och med vara det även om man inte är ett dugg attraherad av personen man har sex med. Så varför borde jag inte ha engångsligg? Sex på fyllan är, för mig, oftast bättre än när jag är nykter. Jag blir kåt när jag är full. Jag tänker mindre, slappnar av mer, njuter mer. Och jag vet att jag inte kommer ångra mig eller må dåligt efteråt, för att jag har haft sex med "fel" kille.
Visst, han kan vara dålig på sex, tråkig, egoistisk eller för osäker. Men jaha? Då har man haft dåligt sex, är det så farligt? Sex är bara sex, och jag har nog aldrig ångrat mig efteråt (förutom en del gånger i långa förhållanden, med pojkvännen. Haha, lite komiskt nästan)

Självklart följer jag inte med vem som helst vart som helst. Självklart tänker jag på vart jag går och med vem. Jag är medveten om att inte alla man träffar är så snälla som de verkar. Men jag tänker inte gå och noja sönder mig och låta bli att göra saker jag vill göra, bara för att det finns en risk att något händer. Det finns det alltid.


Jag vet att det finns folk som missbrukar sex, som använder det för att få bekräftelse och inte mår bra av det. Jag vet att det finns folk som inte gillar sex, eller som inte gillar sex utan känslor. Och det accepterar jag. Men jag fattar inte varför min syn på det är så jävla fel enligt vissa. Ibland har jag tänkt att det kanske är dumt att jag är som jag är, bara för att folk tycker att jag är slampig då. Men jag gör det jag vill göra, och jag tänker inte ändra på mig bara för att några av mina bekanta är idioter. Sex är nice! Hångel är nice! Jag fortsätter så länge jag har lust med det.