Nä men för helvete. Jag ska inte ner i vikt. Sedan förra inlägget har jag tagit en liiten bit chokladtårta  och varit på väg att börja hetsa (satt med en marabou i handen) för att sedan spy. Men nej. Jag ska inte hetsa, jag ska inte spy. För jag får äta choklad när jag vill. Ikväll, imorgon, alla dagar. Jag behöver inte passa på. Jag behöver inte låta bli frukost och lunch för att få äta godis.

Jag ska komma igång med träningen, inte för att gå ner i vikt, utan för att leva normalt, för att vara sund. Jag ska äta vilken mat jag vill, vilket godis jag vill. Som normala människor. Så jääävla tråkigt att sitta och räkna chokladbitarna man stoppar i sig, tills det råkar bli över 200 kcal och man får panik och äter upp de resterande 1000. Så jävla tråkigt att titta på sin mage i spegeln varenda gång man går på toa. Så jävla tråkigt att sitta på sin säng och gråta för att man har ett bmi över 19.

Och hallå, det försvinner inte av sig själv. Tankarna, nojorna, ångesten, paniken. Jag måste för fan kämpa lite.

Uppgift 1: Sluta kolla på magen i spegeln. (det är inte som om jag råkar se. Jag måste ta fram och flytta spegeln för att se nedanför axlarna). Kroppen ser ut som den ser ut, oavsett om jag stirrar på den eller inte.
Uppgift 2: Att känna efter vad jag vill äta, vad jag är sugen på, hur hungrig jag är. Och verkligen försöka gå efter det.