Resan och maten

Jag har haft en jättebra och rolig resa, med några kompisar. Men redan innan jag åkte började jag se det som en chans att äta mindre än vanligt. Det är varmt, vi kommer ändå inte äta ordentlig middag någon av oss, och ingen kommer märka om jag tar lite eller äter för sällan. Så de första dagarna åt jag ganska lite.


Men andra kvällen pratade jag med bästa vännen. Hon som vet att jag hade problem i höstas, men som har trott att det har varit okej efter det. Jag berättade att det inte har varit det, och hon blev ledsen för att jag går och mår dåligt utan att säga något till henne, och för att hon inte märker något. Jag känner mig så elak som har ljugit för henne, men hon förstod ju att det blir så, att man gör det för att ingen ska hindra en och försöka hjälpa en.
Det var i alla fall jätteskönt att prata med henne ordentligt, och det fick mig att äta bättre resten av resan.


Men efter att jag kom hem har jag ändå haft kvar det här i huvudet. Jag räknar kalorier mer än vanligt, och känner mig duktig om jag äter lite. Förmodligen är det för att träningen har uteblivit nu. Då blir jag osäker och vågar inte äta riktigt. Men imorgon ska jag äta ordentligt, och träna också.
För övrigt fick jag tillbaks min mens under resan. Dålig timing, men jag antar att det är en bra grej.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0