Gluten

Jag har skrivit om min kompis här innan, som förmodligen har någon ätstörning. Och jag har bestämt mig för att prata med henne, men vi träffas aldrig bara vi två. Det är alltid andra kompisar med. Vi har liksom inte en så nära relation så att vi ses ensamma någon gång. I alla fall, jag skrev ett mail till henne här om dagen, där jag frågade hur det är med henne, rent allmänt. Jag skrev att det känns som om hon inte mår så bra, eftersom hon ofta går hem tidigt och är trött och så.


Hon svarade trevligt, blev glad för att jag frågade. Hon skrev att hon inte mår särskilt dåligt, inte mer än andra. Och så skrev hon att hon har hört att man kan bli deppig av att äta gluten om man inte tål det, så hon funderar på om hon är glutenintolerant. Jag började nästan skratta när jag läste det. Typ hej anorektiker-ursäkt.
Jag tror inte ett dugg på att hon är glutenintolerant. Jag tror att det endast är en ursäkt för att komma undan typ alla kakor, all mat som folk serverar. Det är ett extremt bra sätt ju.

Usch, jag hoppas jag får något tillfälle att prata mer med henne snart.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0