Nu är det dags att sluta räkna kalorier. Självklart går det inte att stänga av bara sådär, det snurrar ju runt siffror i huvudet vare sig jag vill det eller inte. Men jag  försöker låta bli, och jag tänker inte räkna ihop alla ingredienser i en maträtt längre, inte mäta upp i deciliter och teskedar (jag har verkligen inte gjort det hela tiden innan, men ibland, vissa måltider).

Och just nu känns det för jävla bra. Jag är på väg nu.

Igår och idag har jag mest känt att det är skönt att slippa räkna. Jag ska försöka fortsätta tänka så. Jag behöver inte veta, jag får lov att strunta i om det är 300 eller 400 kcal i min frukost.
Och så ska jag upprepa för mig själv att jag faktiskt har kommit upp i ganska normala mängder nu på sista tiden. Jag har ätit regelbundet och varierat, mina hungerskänslor funkar och ämnesomsättningen är igång. Det, och det faktum att jag tränar massor, båda styrka och kondition, gör att risken att jag plötsligt ska lägga på mig en massa fett blir i princip obefintlig. Överflödig energi kommer antagligen gå åt till uppbyggnad av muskler.

Jag måste lita på min kropp. Just nu känns det enkelt, men jag vet att det kan ändras fort. Saker som peppar mig är den här bloggen, och den här (tack för tipset Em). Och att jag idag höjde vikten på fyra maskiner på gymmet.

Jag vill ha muskler, jag vill se vältränad ut. Jag vill kunna äta allt.

Nu kör vi!