Klara frågade om tårtan i förra inlägget, så jag ska skriva receptet på bloggen när jag kommer hem.

2,7 mils cykeltur blev det idag. Inte i någon väldig fart. Det var jättefint väder och bara mysigt att cykla, bortsett från de sista kilometerna, efter punkteringen av bakdäcket. Nu lagar pappa cykeln, och jag gör fläderblomssaft med mamma. Film, te och mackor ska vi nog hinna med också.


Just det, jag har inte skrivit att jag kom in på utbildningen. Jag vågade knappt öppna kuvertet när jag fick det, mest för att jag inte visste vad jag själv ville. Så jag blev nästan mer bekymrad än glad när jag läste beskedet, så därför höll jag det för mig själv ett tag. Men jag kom alltså in.
Nu har det gått någon vecka, och jag har vant mig vid tanken på att mina dagar kommer vara nästan 12 timmar långa om pendlingen är inräknad. Att tacka nej var ändå inget alternativ, med tanke på arbetsprovet och hur många som söker in. Så nu har jag bestämt mig för att vara glad. Om jag inte orkar får jag väl hoppa av.