Igår blev det mycket mat. Jag var på bio, och hade en påse godis, som tog slut. Det är jobbigt när man vet vad kilopriset är, och så vet man vad man betalade, för då är det alldeles för lätt att uppskatta kaloriinnehållet i en påse. Så när man har ätit upp hela kommer siffran automatiskt upp i huvudet. Och när det gäller godis är det inga låga tal direkt. Flera gånger började jag räkna på hur många kalorier jag hade fått i mig under hela dagen, men jag stoppade mig själv (jag har förbjudit mig att räkna kalorier i en vecka nu, och ska följa hungerskänslor och sug). Så jag vet inte hur mycket jag fick i mig, men jag vet att det var mycket. Jag hade ätit normalt tidigare under dagen, så godiset var utöver det vanliga.

Det jobbiga var att när jag kom hem på kvällen, så var jag väldigt hungrig. Så jag åt mina kvällsmackor trots att jag tidigare hade funderat på att slänga dem. Idag känner jag mig tjock, men tänker ändå äta efter vad kroppen vill.


Jag försöker komma ihåg att även om jag skulle ha fått i mig 1000 kcal överskott igår, så går jag inte upp ett kilo i vikt för det. Det är väl 7000 som krävs. Luuugn nu, kroppen fixar. Den kan sånt här.

Tanken är ju faktiskt att man ska leva hela sitt liv med normal och hälsosam vikt, utan att ens tänka på kalorier och sånt. Kroppen är gjord för att klara av det, att se till att vi äter rätt mängder, av rätt saker.