bild


Funderar på vad jag ska ha för smink imorgon. Jag är lite sminknördig av mig.
Sminket här ovanför hade jag för några dagar sedan. Men imorgon får det nog bli något rosa eller lila.

Okej, nu får jag inte sabba det här. Igår köpte jag en snygg byxdress (med korta ben). Jag ska ha den på valborg. Jag kommer vara ganska snygg faktiskt. Så, idag är det INTE okej att hetsa.
Jag tror det är lugnt. Känner inte något sug nu åtminstone.

In: 650 kcal
Ut: Afro, ~300 kcal

Dagen började med att jag blev ensam hemma. "Åh! Ingen som kan höra om jag spyr". Var helt säker på att jag skulle hetsa där ett tag. Men jag klarade av att låta bli. Tips till mig själv: När jag blir hetssugen måste jag vänta en timme. "En timme bara, det klarar jag". Det ökar chanserna för att jag hinner börja tänka ordentligt igen, och avstår helt.

Äntligen en bra dag. 380 kcal in, och säkert lika mycket ut i form av promenader och sex. Bra sex :)

För övrigt har jag tänkt på det där med frukost. Folk säger alltid att man ska äta en ordentlig frukost, så blir man inte så sötsugen på kvällen. För mig funkar det inte så. Frukost = hets. Nästan i alla fall. Jag tror det är psykiskt bara. Om jag har klarat halva dagen helt utan mat blir jag mer pepp att fortsätta vara duktig. Och frukosten är ganska lätt att hoppa över, för jag tänker att "nä, jag kan unna mig middag och mackor ikväll om jag struntar i frukosten". Sen är det inte säkert jag gör det ändå.

Jag håller på sådär rätt mycket. Lurar mig själv. Idag har jag tänkt att "om jag äter 200 kcal mindre än jag har planerat, så kan jag äta 200 kcal extra imorgon". Imorgon kan jag tänka likadant  :P

Men vafaaan. Hetsade ännu mer igår kväll. Och det passar ju skitbra när jag ska träffa en kille idag. Hej jag har bollmage. Usch, man ser verkligen ut som en femåring eller nåt. Jaja, det är inte så illa som jag var rädd för. Och ärligt talat bryr jag mig inte så mycket om vad den killen tycker om mig. Så jag kör på.

Men nu blir det skärpning. Tre dagar till valborg, och magen ska bort!

Oh fuck!
Hets i förmiddags. Inte ens åtta dagar klarar jag. Bull.

In: 1900
Frukost (300)
Hets: Chokladboll, kanelbulle, lösgodis, choklad, nötter, kakor (fick det till 1400)
Lunch: Ris o quorn (200)

Ut:1000
Spydde efter hetsen, men vet inte hur mycket jag fick upp. 400 kanske.
Afro: 300
Step: 300

Så nu ligger jag på kanske 900, vilket ändå är ok. Men det finns en risk att jag hetsar mer. Fyfan.

I fredags blev det 1300 kcal. Tårta och godis bland annat. Men jag klarade det utan hets.
Igår gick det bra tills jag började supa. Var uppe i 400, men med alkohol och kakor och smet (smet, vad håller jag på med) landade det på drygt 1500 tror jag. Jag är inte tjejen med självdisciplinen när jag är full alltså. Idag blev det bakfyllefrukost bestående av yoghurt med nötter, ägg och passionsfrukt. Lyxigt och gott för knappt 600 kcal. Blir nog något mer ikväll.


Gårdagen alltså. Riktigt bra dag, riktigt bra kväll. Gick på stan, åt jordgubbar, lagade soppa med en vän, cyklade till trevlig fest, blev lagom full, var mer social än jag vågade, dansade, träffade söt kille, fick agera substitut för en popkille, som var den söta killens egentliga ragg, hånglade, hade trevligt, sov halvt på en madrass och halvt på golvet.
Idag har jag en bula i huvudet och ett stort blåmärke (mer lårkaka) på insidan av låret. Allt är nice ändå.

Jag får inte hetsa nu. Fram till Valborg ska jag klara det. Sju dagar, det är ingenting. Intaget ska vara varierat, men inte mer än 1500. Igår blev det 400 (-300 på aerobics). Idag blir det mer. Mamma har köpt godis och det verkar som om jag ska vara hemma. Jag är redan uppe i 400, så det kommer väl bli runt tusen (-300 afro). Det viktiga är som vanligt att det inte övergår i hets, och att det inte blir mer än 1500.

På valborg ska jag INTE ha tjockismage för att jag har hetsat. Jag ska väga 46 kg och känna mig snygg. Jag väger 47 nu, efter hetsen i förrgår. Det är blä. Jag har i alla fall ritat ett fint motivations-nedräknings-schema. Med en ruta för varje dag, som ska kryssas för när den är över, och målas grön om den är godkänd. Och så lite påminnelser om varför jag ska låta bli att hetsa.
Jag tycker om att kryssa för rutor. Då ser man hur lite åtta dagar faktiskt är, och så får man känna sig duktig när man kryssar för dem.

Hets hets hets, hela dagen. Hur ska jag någonsin komma förbi 46,5 om jag håller på såhär? Vägde 46,2 igår. Jag sabbar det alltid när det håller på att gå bra. Får se till att helgen blir bättre. Vet inte om jag ska satsa på att sticka ut och festa för att slippa godis-kvällar här hemma, eller om jag ska stanna hemma för att slippa alkohol och fyllekäk.
På lördag ska jag supa i alla fall. Fredag är frågan... Jaja, jag får se.


Bestämde precis träff med en kille, på tisdag. Det kanske kan få mig att inte hetsa under helgen. Vi kommer säkert ha sex och sånt trevligt. Och dessutom, han kan nog fixa riktigt braiga piller till mig fick jag veta idag. Fy fan vad nice.
Hehe, lite pinsamt att jag de fyra senaste dagarna har skrivit om tre olika killar. Vilken bild ni måste få av mig. Fast den stämmer säkert :P
Kille nr 1: Förälskelse på avstånd. Lite flörtande, lite smygtittande på facebook. Inget mer tyvärr. (men jag ska se till att vi råkar ses igen. Jag är bästa stalkern).
Kille nr 2: En kompis som jag inte har några känslor för alls. Men det var trevligt att ha sex med honom ändå.
Kille nr 3: En chatt-kompis som jag har träffat ett par gånger innan, för ett år sen. Inte alls min typ. Sån där muskelbyggare. Inte heller något seriöst alltså. Bara roligt.

Okej. Det var svårare än jag trodde. Bror fyller år idag. Jag håller på att baka tårta. Har ätit en massa tårtfyllning redan. Fan. Men får försöka stå emot under helgen istället. Idag ska vi äta lasagne, och så tårta sen då. Och jag tänker äta och njuta.

Jag känner att jag börjar ta tag i mitt liv nu. Inte när det gäller plugg/jobb/framtid kanske, men åtminstone mitt sociala liv. Jag måste anstränga mig, ta initiativ, så att jag tar vara på de vänner jag har, och träffar nytt folk. Det är mitt eget ansvar, och jag kan inte sitta ensam hemma och känna mig värdelös bara för att jag är lat och inte orkar träffa folk.

Igår fortsatte jag att faktiskt själv fixa lite. Jag fick med en kompis ut på stan och det var hur trevligt som helst. Dessutom träffade jag en kille, som jag inte är seriöst intresserad av, men han är snygg och trevlig. Och det var på tiden med lite sex för min del.


Det är svårt att hålla sig till det här med att äta över 1000 kcal.
Igår blev det 680 och i förrgår 590, liksom för att kompensera för fredag och lördag. Och när man gör roliga saker, när man lever på endorfinkickar, då är det så enkelt att låta bli att äta.
Nåja, idag måste jag upp över tusen, annars kommer morgondagen bli tuff. Bror fyller år och vi ska äta tårta. Gärna utan att det övergår i hets, tack.

Jag är nere på 46,5 kg igen, och jag förstår inte hur det gick till.

Riktigt bra helg. Jag har inte tänkt på kalorier (eller jo, men jag har ignorerat tankarna). Har ätit chips, kaka, druckit sprit, druckit drink. Jag har haft skitkul, träffat nytt folk, dansat, fnissat, gjort upp planer för att utmana mig själv och min jävla blyga personlighet. Nu ska jag börja mitt nya liv, med initiativtagande och vidgande av min umgängeskrets. Det är mitt eget ansvar att ta vara på mina vänner, och att lära känna nya människor. Det är bara jag som kan förändra sånt, och en förändring behövs.


Idag såg jag till att jag "råkade" träffa en kille jag gillar. Jag älskar att flörta lagom diskret, att vara onödigt glad och trevlig, le lite extra sådär. Han var definitivt med på noterna (han är en ganska flörtig person tror jag), och gjorde en gratis latte till mig. Och jag borde kanske nämna att han jobbar på café då, så jag gick in och skulle köpa en kaffe latte.
Det är underbart att känna sig sådär oseriöst kär i någon. Lite pirr i magen och nervöst darrande händer. Jag älskar det!
Bra dag, bra helg. Bra liv.

Första träningen på en vecka idag. Det kändes skönt. Vägde mig också. 47, vilket innebär knappt ett kilo upp efter den här oerhört dåliga veckan. Men det känns ok, särskilt med tanke på att jag efter all hets har ätit relativt mycket. Jag kan ta igen det sen.

Sitter och läser en riktigt bra blogg:

Vägen från 37kg


Man blir så väldigt glad av den bloggen. Och jag blir mer och mer sugen på att lägga av med den här skiten helt igen, innan jag blir ännu mer fast i det. Jag får se hur det blir. Förmodligen kommer jag vänta ett tag, ha någon period till när jag går ner i vikt. Klarar inte riktigt att släppa taget just nu.
Men hur som helst, läs bloggen, och ta till er tipsen hon ger.

Hade tänkt att jag skulle träna ikväll. Men ärligt talat vet jag inte om jag pallar. Dessutom finns det ju en risk att jag blir sjuk igen då. Har fortfarande ont i halsen. Så jag skyller på det, men innerst inne är jag bara lat.

Ska ut på en promenad nu istället, så jag inte sitter framför datorn hela dagen.

Jag gjorde ju ett helt inlägg med snygga killar för ett tag sen. Nu måste jag visa vilka tjejer jag dreglar över också.


Vi börjar med den vackraste människan i världen, Winona Ryder.
I Andarnas hus är hon så braaa.




Gemma Ward, så klart.




Lady Sovereign. Hon är så jävla cool. Och snygg, och söt, och kort.
Jag vill vara som hon. Kan någon lära mig rappa?




Allison Harvard. Hon har ett så speciellt utseende.




Ok, lite pedofilvarning kanske. Men hon är snygg som vuxen också.
Och till mitt försvar så var jag typ tio år när jag såg En vampyrs bekännelse
första gången.
Kirsten Dunst alltså.




Cassie i skins. Hon är så fin.
Hanna Murray heter hon väl.




Robyn. Smart, cool och söööt.





Allison Lohman. Fast hon är ju absolut snyggast i Vit oleander,
så jag lägger in en bild därifrån också.

1200 kcal idag. Inget direkt sug än så länge. Det blir ju inte så mycket till sug när man vet att man kan gå och ta en macka om man blir hungrig.

Har sökt in till universitetet idag. Kom plötsligt på att sista ansökningsdatum är imorgon. Så det var väl på tiden. Får se om jag ska gå någon av kurserna dock. Har sökt till en annan utbildning också, som jag hellre vill gå på om jag kommer in.


För övrigt blev jag än en gång påmind om hur mycket jag hatar sommaren. Alltså, jag älskar värmen och blommorna och festerna och människorna och glassen och badet. Men dessa vidriga spindlar förstör allt. Det är nästan inte värt det. Det satt en på min vägg idag. Halvstor, sådär 4cm om man räknar med benen.
Precis när jag såg den; liten chock, men jag tog mig samman, kände att "Nä det här ska jag klara", hämtade en flugsmälla, kom in på rummet. Ännu en chock för att den var så stor. Och jag försökte verkligen. Försökte gå tillräckligt nära, försökte samla mod. Men nej. Jag tittade på den och tänkte att "om den rör sig nu så dör jag". Stod där och började gråta, men kunde inte gå ut ur rummet eftersom jag ville hålla koll så att den inte stack iväg. Så jag väntade i sådär en kvart tills mamma, som hade pratat i telefon hela tiden, kom upp och kunde döda den åt mig.
Varför måste jag vara ett sånt barn hela tiden? Varför klarar jag inte av att döda spindlar själv? Eller ringa telefonsamtal, eller gå till arbetsförmedlingen, eller göra något i mitt liv över huvud taget?

Jävla spindlar.

Har precis ätit frukost. Havregrynsgröt med mjölk. Det känns skönt att jag tillåter mig att äta nu, men samtidigt jobbigt. Idag kommer jag förmodligen äta mellan 1000 och 1500 kcal, och inte träna alls. Är fortfarande sjuk. Jag trivs inte alls med att min mage är rund, och det känns som jag blir tjockare och tjockare för varje minut.

Men jag försöker intala mig att jag inte kommer gå upp i vikt. Hetsandet får mig att gå upp i vikt, inte 1300 kcal/dag. När jag blir frisk kan jag dessutom träna igen, och då kommer jag snarare gå ner, även om jag äter så här mycket. Så nu tänker jag passa på att äta när jag är hungrig, äta det jag är sugen på (inte godis och sånt nej). Så ska jag bli av med ångest, hunger och sötsug. Sen kan jag börja fundera på hur jag ska bli av med de här kilona.


Förresten, det bästa med att äta såhär är att magen kommer igång. Så himla nice att kunna bajsa, och inte vara hård i magen och sitta på toan i en halvtimme och dricka tre koppar kaffe för att kunna bajsa över huvud taget.
Toalettbesöken kommer bli en fröjd den närmsta tiden, haha.


Hoppas ni har det bra, och utnyttjar det fina vädret mer än vad jag gör.

Okej, jag måste göra något åt mina hetsätningar. Det är mitt viktigaste (enda) mål just nu.


1. En dag i veckan (förmodligen lördagar) får jag äta vad jag vill, hur mycket jag vill.
2. Söndag-torsdag är det godisförbud.
3. Aldrig spy
4. Äta minst 800 kcal/dag
5. Ingen strikt övre kalorigräns. Under 1500 är lagom, men om jag måste äta mer för att låta bli att hetsa så är det ok.


Det där med en hets-dag i veckan har funkat tidigare. Det får mig att stå emot resten av dagarna. Så, viktminskningen är inte högsta prioritet just nu (även om jag har gått upp för mycket av hetsätningarna). Jag tänker stå ut med den här vikten tills jag klarar av att börja om igen.


Jag måste ha såna här regler, för min spontana tanke är "fan, nu hetsade jag igen. Då ska jag äta ännu mindre i några dagar". Men jag vet att det inte funkar. Alls. Det blir mer hets, mer ångest. Så nu ska jag äta.

Varför kan jag inte bara vara normal?


Jag var ensam hemma i morse. Tänkte äta pannkakor med glass och grädde. Mamma hade sagt att hon skulle komma hem mellan tolv och ett. Så halv elva hade jag vispat grädde och höll på att steka pannkakorna. Då kommer mamma. "Hejhej, det slutade visst tidigare". Panik. Kan inte spy när hon är hemma. Hon märkte att jag blev irriterad också. Men jag åt två pannkakor med grädde ändå... Gud vad gott. Två till, utan att mamma såg, med grädde och choklad.
Sen gick jag ut på "promenad". Vi bor typ på landet, så jag gick väl en tio minuter bort. Spydde bland några buskar vid en åker. Fick upp det mesta. Mitt i ringer mamma och säger att hon åker in till stan igen en stund. Jag gick/sprang hem, åt en magnumglass och dessutom glass med grädde och maränger. In på toan, spy spy spy.

Alltså, hur kan man tycka att det är värt det? Ingen normal människa skulle äta en skål glass om de visste att de var tvungna att spy upp det sen.

Åh, värdelöst. Och jag är sjuk också. Kan inte träna. Idiot.

Det är ju många som tycker att Kents "Noll" är en ana-låt. Många av er gillar säkert den. Har ni hört den engelska versionen? Jag lyssnade nyss på den, och texten är väldigt fin.





She grows silent, the light falls
Does it scare you?
Does it chew you to the bone?
I'm sorry, I didn't know
Then I won't put the lights out
Though you hate to undress before my eyes
For your pale skin is in need of summerlight

chorus:
I say: You need to eat
She says: I'll feed on your breath
What if I leave?
She says: Without you I'll be dead
I need some sleep
but I can't let her alone
and if I leave
I'd be afraid of coming home

She grows silent, the light falls

Cause it scares you
and I can't help but smile
And your best friend has to be the morninglight

chorus

I'm losing you
I'm aware of the words I'm using
Losing you...
If you really have to know
I'm sorry but I have to let you go

chorus

Ibland skriver jag väääldigt mycket dagbok. Jag skriver i vanligt worddokument på datorn, men skriver ut det också så att det inte ska försvinna i en eventuell krasch. Nu har det i och för sig gått nästan sju månader sedan jag skrev ut sist. Det har blivit en himla massa. 81 A4 (med 10 pt och enkelt radavstånd).

Man kanske skulle ge ut den som bok sen. Haha, vääärldens mest meningslösa och tråkiga bok.

För övrigt fick jag hem mina Hoodia idag. Tog en mitt på dagen, och än så länge har jag svårt att säga om de funkar eller inte. Jag kan säga såhär: Jag har ätit. Jag har varit sugen på att äta. Men jag känner inte någon direkt hunger. Jag känner mig som när man har ätit lagom mycket. Alltså inte mätt så att man mår illa, men inte hungrig alls.
Men som sagt, lusten att äta har funnits där ändå. Och planen idag var att äta lagom, vilket jag också har gjort.

Jag tror definitivt att de kan hjälpa mig att stå emot hets.


Men jag återkommer när jag har provat dem lite längre tid.

Meeen... Ännu ett försök till förklaring här då.

I mitt förra inlägg skrev jag om min kompis: "Jag hatar hennes "nyttighetstänk". Jag hatar nyttighetstänk över huvud taget, för det är tråkigt tråkigt tråkigt! Tråkigt när ens kompisar tackar nej till fika, och framför allt tråkigt att vara den som tackar nej."

Anonym kommenterade: "Så du klandrar din kompis för att hon är så trååkig som vill äta hälsosammare, detta trots att du själv är någon slags wannabe anorexitjej som bara ljuger för dina kompisar?"


Jag klandrar inte min kompis. Jag tycker inte att hon är tråkig. Jag förstår henne mycket väl, eftersom jag själv tänker likadant, bara mycket mer överdrivet.
Det är inte hon som är tråkig, det är nyttighetstänk som är tråkigt. Det är tråkigt när någon alltid tackar nej till fika eller godis för att de ska vara nyttiga. Och som sagt, det är framför allt tråkigt att vara den som tackar nej. Jag vet, eftersom jag är den personen. Jag smiter undan från efterrätten. Idag gav min bror godis till mig. När han hade gått slängde jag det i papperskorgen. DET är tråkigt. Vilket jävla trist liv man har när man håller på såhär. Som jag. Det är mig själv jag är bitter på, ser du inte det?

Jag är rädd för att min kompis ska gå för långt med sitt nyttiga ätande. Att hon också slutar kunna njuta av godis utan att räkna kalorier.

Hm, någon hade fått uppfattningen att jag bara föraktar mina vänner, och tycker att jag är bättre än dem.
Och nu när jag tänker efter så är det inte så konstigt. Det är väl lite den bilden jag har gett i bloggen. Det är mina bittra tankar jag skriver ner här kanske.
Angående det jag skrev igår, så är det inte mycket som är sant där. Det var en typisk just-då-känsla. Ett utbrott av ångest, ensamhet och en skrikande känsla av att allt är meningslöst. Texten beskriver känslan bra, men är knappast något att lita på om en vecka.

Min kompis, som är så smal... Jag tycker väldigt mycket om henne, och är väldigt orolig för henne. Jag ser att hon har problem, att hon har anorexia. Och jag vill så gärna hjälpa henne, men det verkar aldrig bli något tillfälle att ens nämna det för henne. Jag hatar att jag inte har lyckats prata med henne än, och jag hatar att hon drar sig undan mer och mer.

Min kompis som vill bli nyttig... Det är en nära kompis som är lik mig på många sätt. Vi har bott tillsammans, och trivs i varandras sällskap, även om vi kan se varandras dåliga sidor också. Jag hatar hennes "nyttighetstänk". Jag hatar nyttighetstänk över huvud taget, för det är tråkigt tråkigt tråkigt! Tråkigt när ens kompisar tackar nej till fika, och framför allt tråkigt att vara den som tackar nej.

Min mamma... Självklart hatar jag inte min mamma. Jag älskar henne, och hon är otroligt bra på att lyssna, förstå hur jag känner, och trösta mig. Men jag hatar att jag inte kan berätta för henne om det här.

Mig själv... Jag hatar mig själv. Inte alltid, men just nu. Och jag är inte bättre än mina vänner.


Sen kan jag passa på att nämna min bästa kompis, min bästis, min bff, min tvillingsjäl, som jag nog inte har skrivit om i bloggen. Hon är den enda som vet om min viktnoja, att jag har bantat och så (utom mitt ex, han visste också). Men nu vet hon inget, att jag är inne i det igen. Och jag kan inte säga något heller, eftersom hon skulle göra vad som helst för att få mig att sluta. Hur som helst så är hon världens bästa människa.


Så, det här stämmer bättre med verkligheten. Men självklart blir jag trött på mina kompisar ibland (vissa mer än andra). Förlåt om jag låter bitter ofta.

Åh gud, vad är det för fel på mig?

Jag är yr. Trött, tjock och yr av all mat inuti. Och tjock. Väldigt tjock. 
Just när det började gå framåt. Just när det kändes så bra. Nu är jag tjock. 

Och jag hatar alla. Jag hatar alla som lyckas bättre än jag. 
Jag hatar min kompis som är den smalaste människan jag har sett.
Jag hatar min andra kompis som vill "bli nyttig" och sluta äta godis.
Jag försöker övertala henne att låta bli. Nää, man kan väl inte 
sluta äta sötsaker helt? Då blir livet så tråkigt. Det är bättre 
att bara dra ner på det lite. säger jag som om jag brydde mig om 
henne, när det enda jag bryr mig om är min egen rädsla för att hon 
ska gå ner i vikt utan att anstränga sig, när jag kämpar varenda 
sekund och ändå misslyckas.

Jag hatar min mamma som aldrig hetsade. Jag hatar alla smala 
personer som är smala fast de äter. Jag hatar anorektiker och
jag hatar att jag vill vara smal. 
Jag hatar mig.



Väck mig inte imorgon. Den här dagen har varit så lång.
Alla stigar jag prövat.
Och jorden har haft sin gång.

Nu börjar fötterna domna.
Dom har vandrat sig slut.
Snart får jag äntligen somna.
Så vilar jag ut.

Väck mig inte imorgon. Låt solen gå upp utan mig.
Låt det vara en fin dag.
Låt solen gå ner utan mig.

Nu börjar omvärlden domna.
Inget händer här sen.
Nu får jag äntligen somna.
Så väck mig aldrig igen...


eMiL Jensen - Väck mig inte imorgon

Håller på att bli galen. Jag vill smyga ner i köket och ta kakor, men pappa lägger sig aldrig. Fan. Han är den långsammaste människan i världen. Jag vill gå ner och skrika på honom att han ska gå så att jag kan få rota i kakburkarna ifred. Men det är kanske inte den smartaste taktiken ändå...

Och nej, min hets stannade inte där. Mer mer mer. Mer. Mer...

En bit citrontårta
En daimcookie
En dammsugare
En bit silviakaka
En syltkaka
100g lösgodis
En halv daim
4 bitar rocky road
En chokladbit

Ja! Tack världen för att du hatar mig. Allt det där är i min mage nu, och jag har inte ens försökt spy. Skyller på att pappa är hemma, och försöker intala mig att det är bättre för min kropp att låta bli. Egentligen är jag bara för feg, för lat, tycker att det är för hemskt att sitta där och hulka.

Ska räkna ut kalorierna tror jag... Det kanske får mig att må bra igen. Det gör det säkert...

1900. 1900 kcal på en timme. Lägg till frukost och middag. 2500. Jag är en sån idiot.

Sitter och övar på högskoleprovet. Har aldrig gjort det innan, men på lördag är det dags.

Nu har jag gjort tre av fem delar. Det gick pinsamt dåligt på ordförståelsedelen (27/40), men matte- och läsförståelsedelarna kan jag tydligen. Usch... Jag vill inte alls göra det. Jag blir så nervös av sånt där.

Nya planer den här veckan. Har ett litet projekt/experiment jag kör på just nu.
Vågar inte skriva om det förrän jag ser hur det går.

Idag har jag tränat step. Det är roooligt

Var på Gympa idag. Det är typ det fånigaste någonsin. Och jag börjar tycka att det är kul. Herregud, vad ska det bli av mig egentligen?
Vägde mig idag, för första gången efter påskafton(hetsafton). Och jag var visst tillbaks på 46,5. Alltså samma som innan helgen. Vilken lättnad alltså, det var jag inte beredd på. Men jag skötte mig igår, så det var väl därför.

Oh noo... Dags för fika, och jag ska försöka lyckas med konststycket att äta lagom.
Jag förstår inte hur det kan vara så svårt.


Att det är detta vi ska fika gör det inte direkt lättare...

Tänk om man fick Samantha Ronsons ben. Hela hon är så jävla cool. Det är sådär jag vill se ut. Det är sådär jag vill att mina jeans ska sitta...

Idag gömmer jag mig. Smiter iväg från maten, gömmer mig under säckiga kläder.


Jag hatar att inte ha någon att prata med, någon att berätta allt för. Ingen skulle förstå. Den enda som skulle förstå är mamma, men det är hon som verkligen inte får veta något. Det är henne jag ljuger mest för.

Fy fan... Det har varit en trevlig dag. Jag har ätit utan att tänka så mycket.

Men nu börjar ångesten smyga sig på i alla fall. Jag är så mätt så jag knappt vågar andas. Fattar inte hur min kropp klarar det här. Nu måste jag få somna innan allt blir för jobbigt.


Ska låtsas som om den här dagen inte existerade. Låtsas att jag kommer vakna smal imorgon, utan den där gravid-magen som avslöjar hur fet jag egentligen borde vara.

Fy fan...

Jag är så galet godissugen nu. Har ätit runt 1000 kcal idag, och tränat bort 200. Har bara ätit riktig mat dock. Och jag ska inte äta godis ikväll. Men imorgon...

Imorgon är det påskafton, och jag tänker äta så sjukt mycket kakor och godis. Åh vad jag ska njuta av varenda tugga. Och jag ska inte få ångest eller spy. Jag har blivit bättre på det, att inte få ångest alltså. Har på något sätt börjat acceptera mina hetsdagar mer.
Så imorgon ska bli en jävligt bra påskafton, och nästa vecka tar vi nya tag.

Jag lovade ju bilder faktiskt. Här är två som jag tog idag:

Har bakat nästan hela dagen idag också. Utan att hetsa, idag också. Ätit 530 kcal. Ungefär som jag planerade.


Imorgon ska jag nog sticka och träna, och passa på att väga mig också (vår våg här hemma är dålig, jag litar inte ett dugg på den). Jag känner mig ganska säker på att jag väger 46,5 fortfarande, och det stör mig som satan. Jag vill neeeer. Hatar att vara fast på samma vikt, det får mig att vilja skita i allt och äta äta äta.

Yes! Jag klarade det. Jag bakade massor idag, utan att hetsa. Och det var inte ens svårt. Jag åt inte en enda kaka. Eller jo, en halv småkaka eftersom jag experimenterade lite och skulle smaka om jag behövde ändra något till nästa plåt.
Jag antar att jag bara hade tur. Om jag hade försökt baka igår hade jag ätit upp all smet innan det blev några kakor av den. Men idag, idag funkade det. Får se hur det blir imorgon dock...


In: 183 kcal
Äggvita (15) + Kaffe med mjölk (20)
Äpple (50)
Halv kaka (40)
Viktväktargodis (8)
Äpple (50)