Det är en tuff helg, det måste jag tänka på. En tuff helg, som jag ändå har klarat bra än så länge. Vi har bjudit hit folk på fika och sånt.

I fredags: Fika nr 1, här hemma. Tv-kväll med godis.

I lördags: Fika nr 2, här hemma. Ensam hemma på kvällen.

Idag: Fika nr 3, hos en kompis.


Fika nr 1 var enkel, för jag skulle iväg och träna lite senare. Ville inte få värsta blodsocker-dippen, så jag åt normalt mellanmål + en vaniljbulle. Godiskvällen klarade jag bra, lagomt och utan ångest.

Fika nr 2 gick väl också bra, fast jag hade mycket tankar i huvudet. Tog bara en liten bit chokladtårta. Sen på kvällen smakade jag på wienerbröden jag hade bakat, och då blev tankarna värre. Blev, som vanligt när jag är ensam och mår dåligt, frestad att äta massor bara för att jag kan passa på när ingen ser. Men jag tog en extra portion yoghurt med flingor bara, och klarade mig utan överätning.

Idag vet jag inte hur det går, men än så länge känns det bara bra. Kommer säkert äta flera kakor på fikan, men det är okej.

När jag skrev detta igår mådde jag rätt dåligt. Sedan blev det värre och jag satt ensam hemma och deppade. Men jag släppte i alla fall inte fram någon tanke på att börja äta mindre, försöka gå ner i vikt. För det är inget alternativ, och jag ska fan bli av med den här skiten.
Tack och lov bor jag inte ensam. Bästa vän kom hem vid ett och fick mig på bra humör med en rolig lapp och tv-serier. Hon är bra.

Egentligen, eftersom jag ändå inte har koll på hur rätt mina uträkningar är (jag menar, tänk om jag alltid får det till 400 kcal mindre än det egentligen är. Eller mer, för den delen), så blir det säker mer rätt om jag inte räknar alls.
Vanliga människor räknar inte kalorier en enda gång, men lyckas ändå stanna på ungefär samma vikt. Särskilt de som äter varierad och riktig mat. Problemet är bara att jag inte är hungrig alltid när jag äter. Jag äter för att jag älskar att äta känns det som. Eller jag vet inte...

Åh gud, Ramlösa-reklamen på Spotify! Den där det är ett hälla-upp-vatten-ljud i slutet. Fy fan, jag mår så illa varje gång. Klöks.
Hatar verkligen det ljudet. Innan stod jag knappt ut när någon hällde upp te, men det har blivit mycket bättre. Fast i den reklamen är det av någon anledning riktigt äckligt.


Fikan idag gick bra. Åt utan att tänka på hur mycket (nästan). Det blev lite av alla kakor, och gott och trevligt var det. Nu ska jag äta sen middag.

Hur kommer det sig att jag nojar som fan ifall jag äter 200 kcal för mycket?

1. Jag räknar utifrån ett dagsbehov på 2000 kcal. Bara där är det ju fel. Dagsbehovet varierar såklart, och jag har räknat ut det genom fåniga tester och tabeller på internet där man själv måste gissa om just den här aktiviteten kan jämföras med jogging, eller om det snarare är promenad-förbränning.

Så bra, jag utgår ifrån en mängd som kan vara helt fel.



2. Jag räknar inte längre kalorier särskilt noga. Jag väger inte ingredienser, jag mäter inte upp oljan i teskedar. Jag tänker efter hur mycket paj jag åt till middag, och chansar. 400 kanske.

Så bra, jag har ingen aning om ifall mina uträkningar för en måltid alltid blir 50 kcal för mycket eller för lite.



3. När jag då räknar ihop dagsintaget och får en mängd som mycket väl kan vara +-300 kcal egentligen, och jämför den med energibehovet, som också kan vara helt fel uträknat, då tror jag ändå att det stämmer. Och ifall jag får det till 2200, då är det panik. Då är det ångest och tjock-känslor som gäller.
Men så länge det är under 2000 är det lugnt. 1800 är ju "ungefär 2000". Om man nu ska vara så jävla noga med att hamna "rätt", så borde ju 1800 vara lika illa som 2200.


Jag hatar min icke-logik. Här sitter jag och kan ha ätit 200 kcal för mycket, och mår skit. Åh, man blir inte tjock av 200 kcal, förstå det!

Råkade se på Så mycket bättre på tv4 ikväll. Den där Thomas Di Leva alltså...
När jag var lite yngre tyckte jag att han var häftig. Jag lyssnade på Jag äter inte mina vänner (med Refused) och Vad är frihet, och jag försökte lyssna in mig på mer, börja gilla honom. Men jag fastnade inte riktigt.

De senaste åren har jag mest tyckt att han är töntig, särskilt efter ryktena (falska eller sanna?) om att han misshandlade sin flickvän. Kan inte riktigt uppskatta honom då.

(hm, nu lät det som om jag tycker att kvinnomisshandel är "töntigt". Jag tycker mer om det än så, det lovar jag)

Men ikväll såg jag honom på tv i alla fall, och jag kan inte låta bli att beröras av honom. Jag vet inte vad det är, men jag blir så... tunn av det. Som om minsta lilla stöt skulle få mig att rasa ihop i en pöl av mina egna känslor. Vågar inte riktigt andas, och vet inte om jag sitter och älskar livet eller är ensammast och deppigast i världen.

Oj, fånigt vilka stora ord jag använde om ett tv-program. Men hur som helst, nu är det dags att lyssna in sig på Thomas Di Leva.

Jag måste säga att igår var en bra och ångestfri dag. Träningen var grym, och jag var helt slutkörd efteråt. Har ni Tabata på erat träningscenter så prova det. Eller gå och provträna på ett crossfit-gym.

---

Tabata-intervaller går ut på att man kör 20 sekunders högintensiv träning, sen är det 10 sekunders paus, och så fortsätter det. I varje moment kör man 8 intervaller. 8 x 20 sekunders träning alltså. Sedan är det hela 30 sekunders paus innan nästa moment.

6 olika moment, till exempel jämfotahopp över stepbrädan, någon slags armhävningar och utfallshopp.

Först jobbig uppvärmning i en kvart, och sen intervaller i 25 minuter. Och de där 10-sekunderspauserna blir man bara arg på. De kändes som 3 sekunder.

---

Men ja, träningen var kul. Och godiset, det gick bra. Två kompisar och jag åt av det, och tog slut på drygt två hekto. Inte särskilt mycket alltså. Jag åt utan ångest, utan hetssug, lagom mycket, och räknade inte bitarna.

Ikväll blir det träning igen. Tabata-intervaller den här gången. Jag är nervös. Det är ju hårda pass det där. Säkert bara en massa biffiga människor och så lilla jag. Har träningsvärk i låren och rumpan dessutom. Men man måste ju prova när det finns möjlighet.


För övrigt har jag köpt godis. Ska äta det framför teven ikväll. Ja inte allt hoppas jag (hej 2000 kcal). Min kompis får äta av det också, och när hon är med är det inte så stor risk att jag börjar hetsa.

Phew, det blev en kort skoldag. Började tolv, men gick upp klockan sex och läste det jag inte läste igår. Jag fick gå hem efter första lektionen. Ska bara skriva en sammanfattning på kapitlet vi hade i läxa. Tror jag gör det nu faktiskt, när jag fortfarande är pigg och till och med kommer ihåg vad jag har läst.


Tänkte att jag skulle gå och träna idag, men jag avbokade passet. Jag var ju där igår, och jag borde faktiskt inte träna mer än varannan dag. Dels för att det är bra att låta kroppen vila, och dels för att jag inte ska träna mer än jag har lust med, och orkar, och har planerat.
Jag ska göra det här perfekt nu, inte överträna, inte tröttna på träningen, inte dra ner på maten, inte bli över-nyttig. För jag har aldrig gjort ett helhjärtat försök att göra det på ett vettigt sätt. När jag börjar träna blir det så lätt att jag räknar kalorier och tänker att jag ska försöka gå ner i vikt, och känner mig duktig om jag äter lite, och dålig om jag inte tränar på några dagar. Jag ska inte gå ner i vikt, jag ska skaffa muskler och bli stark. Skaffa träningsvanor som jag trivs med, och som inte är något tvång.

Så idag blir det total vila. Ingen träning, inte springa runt och baka och lyfta tunga grejer. Inga långa cykelturer. Bara sitta hemma framför datorn och kanske städa lite. Möjligtvis sticka och handla mat.

Haha, det gick ju sådär med pluggandet. Satt och läste i typ tio minuter innan jag höll på att somna. Jag lägger mig nu istället. Går upp tidigt och läser innan skolan.


Men ni får se en bild på min arm. Gillar hur den ser ut här. Mer muskler ska det bli.

Jag fortsätter att äta ganska vettigt. Tror jag, men jag har skitsvårt att bestämma mig för om jag ska ta en portion till eller om jag är mätt, om jag ska äta ett kvällsmål eller om det räckte med sen middag, om jag ska ta en kaka till efterrätt eller om det blir alldeles för mycket då, om jag räknar för lågt eller högt när jag uppskattar dagens kaloriintag.

Jag måste inse att jag inte kommer gå upp i vikt. Jag äter bra mat, jag äter hyfsat regelbundet, och väldigt varierat. Jag tar järntillskott, får i mig rätt mycket protein, och jag har kommit igång ordentligt med träningen. Varannan dag har det blivit nu. Inte en chans att jag kommer bli tjock. Förstå det!


Idag tränade jag Shape (typ styrketräning i grupp), och sen åt jag ostkaka med hallonsylt. Det är riktigt gott.

Nu måste jag göra läxa. Ska läsa en massa tråk, och komma ihåg det också. Varför varför varför har vi den sämsta läraren någonsin i teori? På hennes lektioner sitter jag antingen och somnar, eller så blir jag sjukt sur på hennes idiotiska babbel. Men ja, nu blir det te (twinings äppel- och kanelte) och plugg.

Igår när jag var och handlade så såg jag att det var extrapris på lösgodiset. 3.90 kr/hg. Och oj vilket långt besök i affären det blev. Velade hit och dit. Jag kan ju köpa en påse och ha hemma, äta lite då och då. Fast jag hetsar alltid när jag har lösgodis. Alltid. Men man borde passa på när det är billigt. Men jag har redan ätit en halv bakelse i skolan idag...

Det slutade med att jag inte köpte godis, för jag pallar inte hets nu. Istället köpte jag lite olika nötter som jag kan ha i yoghurt och gröt, och jag kände mig lika nöjd med det faktiskt. Om man inte äter godis kan man ju i alla fall äta riktigt god mat.

Dessutom, det billiga godiset finns kvar hela veckan, så jag kan köpa det till helgen istället, så blir det inte riktigt "sitta ensam hemma och äta godis utan anledning"-känslan.

Idag har jag varit på Aerobics. Det var roligt, men ganska enkel koreografi. Fast jag tror att den högre nivån är för svår. Vågar inte testa än i alla fall.

Imorgon ska jag till mitt eventuella helg-jobb innan skolan, och prata om ifall jag ska jobba där, tider och sånt. Det ska bli läskigt, men kul.

Jag tror att det blir lättare med maten nu när jag har börjat träna. Men ändå, igår bakade jag chokladtårta här hemma, som vi åt av idag. Jag tog två bitar. Nu har M åkt hem, och jag känner mig irriterad och dålig. Jag vet att det är på grund av tårtan, men egentligen har jag ju ätit ganska lite idag. Klockan är nio på kvällen, och jag har bara ätit gröt, laxmiddag och tårta. Tårtan gjorde mig för mätt och det känns som om jag är tjock.

Men på något sätt har jag kommit till insikt, för jag vet faktiskt att jag bara känner så här så länge jag är mätt och har kvar känslan av att ha ätit onyttigt. Det går över sen, magen slutar vara stor, och känslorna kommer vara borta imorgon, det vet jag. Så jag står ut.

 

 

Det ovanför är skrivet tidigare ikväll. Nu har jag ätit lite yoghurt och flingor också. För jag ska äta var fjärde timme och det oavsett om jag mår dåligt eller inte.

M och min bästa kompis ligger fulla i min säng och sover, så jag kan passa på att skriva lite. Idag har jag gått på Step med extra styrkedel. Riktigt bra pass för såna som mig, som hatar att gå på gym och försöka peppa sig själv att träna i maskiner. Jag kommer förhoppningsvis ha en ordentlig träningsvärk imorgon

Btw, det är tråkigt att gå ut när man ser ut som en korv i alla kläder. Korv korv korv. Men jag är glad ändå.

Och just det, en jobbig grej. Jag har skrivit om det innan, här.

Jag har inte vägt mig sedan i juni/juli, eftersom jag bara vägde mig på träningsstället. I början tyckte jag det var skitjobbigt att inte veta, men nu har jag vant mig, och räknar mer hur tjock jag känner mig.

Men nu, på nya stället, där står den ju. En digital våg. Och då sätter hjärnan igång.

Jag måste veta vad jag väger. Tänk om jag har gått upp, jag har säkert gått upp. Tänk om jag har gått ner? Tänk om jag kommer gå ner, då vill jag ju veta vad jag vägde från början. Men om jag har gått upp kommer jag inte stå ut. Jag vill inte veta. Fast jag väger ju vad jag väger, det är lika bra att bara kolla, så får jag acceptera det, och då kan jag hålla koll sen. Tänk om vågen på förra stället visade för lite, så att jag tror att jag har gått upp massor om jag väger mig här. Men tänk, tänk om vågen på förra stället visade för mycket. Tänk om mitt bmi är lägre än jag tror...

Mår illa av alla tankar som försöker få min uppmärksamhet. Hur fan ska jag göra? Uuh, fingrarna darrar och tårarna bränner bakom ögonen så fort jag tänker på det.

Jag tränade ju igår. Älskade Step up, äntligen! Ovant på nya stället, men så himla kul. Jag har verkligen saknat det, på riktigt.

Nu ska jag bli fit som tusan. Träna tre gånger i veckan kanske. Tillsammans med en massa vardagsaktivitet (cyklar till skolan, och rör mig hela tiden där) så kan det ju inte bli något annat än skitbra!




Ska bli bättre på att uppdatera bildbloggen. Någon som har några idéer, eller vill se särskilda bilder där?

Vattentema idag

Jag brukar variera min gröt med olika gryn och mjöl. Havregryn, rågflingor, grahamsmjöl, vetegroddar. Jag växlar efter vad jag är sugen på, och blandar ofta två sorter.
Mannagrynsgröt älskar jag, men jag äter det i princip aldrig, för det är läskigt att man gör gröten på mjölk och har mjölk till. Dessutom är det snabba kolhydrater, och det är ju livsfarligt (<---hej tönt).

Men nu kom jag på det bästa. Man kan ju såklart blanda mannagryn med annat. Så nu har jag provat både mannagryns- och grahamsmjölsgröt, och havre- och mannagrynsgröt. Det blev väldigt gott faktiskt.

Manna- och grahamsgröt
2 portioner
Koka upp 3 dl vatten och 3 dl mjölk, tillsammans med lite kardemumma.
Vispa ner 3 msk manngryn och 3 msk grahamsmjöl.
Koka på svag värme tills det tjocknar.

Och så är det ju godast med kanel och socker på, kanske mjölk till.

I tisdags kväll hade vi planerat bakning här. Jag var lite nervös och tänkte att jag säkert kommer äta för mycket.
Dessutom hade jag inte bajsat på hela dagen, så jag var svullen och kände mig ful. Sen blev det så märkligt, för jag åt inte för mycket. Jag åt ganska lite faktiskt, men kände mig ändå så tjock. Smakade knappt någon kaksmet, och smakade inte kakorna. Jag ville, men vi hann inte riktigt, och tänkte att det var dumt att göra det en kvart innan vi ska sova. Jag åt en tallrik yoghurt med flingor på kvällen, men M åt inte något alls, för han tänkte att han inte kommer kunna somna då.
Det var det jobbigaste jag har ätit på länge. Jag var darrig i kroppen och behövde verkligen äta något, men jag kände mig så glupsk och äcklig. Ångest, och jag kunde inte sluta gråta. M var snällare än jag förtjänade, och det är så himla skönt att han finns.

Vi smakade kakorna igår morse istället, som frukost. Ett halvt wienerbröd, en halv jordnötskaka och en halv mazarin. Sedan gick M till jobbet. Då åt jag lite gröt, och sedan två mazariner, ett wienerbröd och en jordnötskaka. Det var då jag skrev det här.
Det gick rätt bra sen. Jag åt ungefär som jag skulle. Ganska lite, men jag hoppade inte över något mål.


Alldeles strax ska jag iväg och träna Step. Köpte träningskort idag. Det är läskigt att gå dit, men det blir nog kul.

Ok, måste panikskriva lite nu. Har bråttom till skolan.

Jag har precis ätit en massa kakor. Känner mig ful, tjock och äcklig. Men jag skriver det nu, för att komma ihåg det; Jag ska INTE kompensera för det. Jag kanske har ätit runt 1000 kcal. FÖR mycket, redan innan lunch. Men jag måste äta var fjärde timme ändå, för jag VET att det bara blir värre annars.

Sofia: Tack! Du anar inte hur glad jag blev av din kommentar <3

Brabrabra helg. Jag är glad, trots att min byxdress sitter alldeles för tight. Underbart full igår. Vaknade bredvid M, bakfull, skrattig och fånig.



Jag är din.

Tre ord, rakt in i mitt bröst, och jag trodde jag skulle gå sönder lite för det får inte plats hur mycket lycka som helst där.





Gårdagens mat

Frukost: Mannagryns- och grahamsgröt
Lunch: Tonfiskmacka
Fika: kladdkaka och kanelbulle
Mellanmål: Två rågbullar och lite spenatsoppa
Middag: Lax och potatismos
Övrigt: En massa cider, lite godis

Sådär lördags-konstig mat.



Dagens bakfyllemat

Frukost: Gröt
Mellanmål: Två arraksbollar
Lunch: Två ägg och knäckemackor
Middag: Pasta med tomatsås och nuggets
Kvällsmat: Focaccia och lite choklad

Dagens

Frukost (7): Yoghurt med flingor
Mellanmål (10): Rågbulle med smör
Lunch (12): Äggmacka och ostmacka
Middag (16): Ris och fiskbullar
Kvällsmat (20): Två ostmackor och glass

Idag har det varit en slitsam dag i skolan. På ett bra sätt. Mycket spring och tunga lyft. Sen cykeltur och lite jobb, och nu är jag trött.


Gårdagens mat

Frukost: Gröt + macka
Lunch: Stekt lax och potatis
Mellanmål: Äpple + två mackor
Middag: Bakad potatis med tonfisk- och äggröra
Övrigt: 60g lösgodis


Det går alltså bra med maten, jag äter mer riktig mat och inte en massa kakor, men jag märker hur kontrollbehovet får plats att växa. Jag får nog akta mig lite för det.
1. Kände mig dålig för att jag inte joggade igår
2. Kände mig dålig för att jag köpte fem godisbitar när jag var jättetrött och verkligen behövde lite socker. Hade beslutsångest innan jag åt dem, och ångrade mig lite efteråt.

Så jag får se till att inte tvinga mig att bara äta nyttigt, för då kommer det bli mer och mer så. Ikväll är det fredag, jag är ensam hemma och ska dricka te, äta glass och se på idol.

Här är bilderna jag inte kan sluta titta på, jämföra, gråta över.
Bilder från oktober förra året. Särskilt de här två:







Och så jämför jag med den här, som är tagen två månader senare (väger nog ungefär samma nu):




Det gör så ont, det är så svårt att acceptera. Det är bara fem kilo som skiljer, men det syns, det syns alldeles för tydligt. På de översta bilderna är jag smal, på den undre är jag mullig. Jämför midjan, det är äckligt.

Igår var en bra dag. Åt middag på ett café där det jobbar en kille som är kär i M. Så gulligt (och lite synd om honom att M varken är gay eller singel. Jag tycker de borde dejta ändå).

Sen blev det extremt bra sex på kvällen, som fick avbrytas på grund av ett skrattanfall. Fint.



Gårdagens mat

Frukost (8): Två mackor
Lunch (11): Ris med tonfisk, ägg, majs, ärter och lök
Mellanmål (14): En halv kanelbulle
Middag (17): Laxpaj (riktigt god) med bröd och sallad

Borde kanske ätit något mer på kvällen, men det hanns inte riktigt med.

sss: Dom pratar om det på nyheterna. En kille som sände live på flashback när han hängde sig. Och nä jag såg det inte då, jag tittade efteråt. Om jag hade sett det då hoppas jag att jag hade reagerat mer än jag gjorde nu, annars är det något knas med mig.

Såg bilderna på hängningen igår. Skäms för att jag gjorde det. Jag hade ju redan läst vad som hade hänt, ändå kunde jag inte låta bli att kolla. Töntigt. Töntigt att vara så nyfiken, att jaga efter en reaktion hos sig själv. Att vilja må illa, bli äcklad, bli ledsen, må dåligt, på samma sätt som när man ser en skräckfilm. Jag kommer garanterat bli en tant som sitter och läser skvallertidningar och gottar sig i andras misär.

Så ja, jag tittade. Den efterlängtade känslostormen uteblev, och jag satt där som ett fån och bara skämdes för att jag hade tittat på en människa som dog.

---

Jag äter bra nu. Låter mig äta hur mycket mat jag vill. Blir inte alls så sötsugen. Och ärligt talat, det är svårt att få i sig alldeles för stora energimängder om man äter riktig mat.


Gårdagens

Frukost (9): Gröt + macka
Lunch (13): Fiskpinnar, spenat, morot, stekt vitkål
Mellanmål (16): Rågbulle med smör
Middag (18): Ris med bön- och morotssås + ett äpple
Kvällsmat (21): Yoghurt med flingor

Jag tror jag får ta det lite lugnt med springandet. Fick sjukt ont i benen idag, typ benhinneinflammation (har haft ont ett tag, men nu blev det värre), så jag kunde inte springa sista biten. Så imorgon ska jag vila. Kanske kan ta en promenad eller cykeltur istället, men inget joggande.


Igår sa jag till M att jag mådde dåligt och satt och längtade tillbaks till när jag var smal. Han sa att han vill få mig att förstå hur fin jag är, men att han vet att ord inte kan ändra något.
Det kan de visst, tänkte jag.

Han frågade hur jag tänker göra nu, om jag verkligen vill bli sådär smal igen när jag tänker på allt dåligt som kommer på köpet, hur jag mådde då. Han sa att han tänker låta mig göra som jag vill. Att han vill att jag ska må bra, och att han kommer stötta mig i vilket fall som helst.
Han vill egentligen att jag ska gå ner i vikt, tänkte jag.
Han bryr sig inte om ifall jag svälter mig, tänkte jag.
Visa att du bryr dig. Vakta mig, tvinga mig att äta, så känns det lite mer okej, tänkte jag.

Egentligen inser jag ju att han bara vill väl när han säger att han tänker låta mig göra som jag vill, men det känns som om han inte tycker att det är ett problem då.

Kom nyss tillbaks från dagens joggingrunda (3,5 km), och nu sitter jag och äter detta:




Ser lite trist ut, men det är det inte. Stekta fiskpinnar, spenat och ärter, morötter och stekt vitkål. Har ni smakat stekt vitkål? Riktigt smör ska det stekas i då, och mycket smör, annars är det säkert inte ens gott. Den ska bada i smör. Åh vad gott det är.

Fast det är lite jobbigt. Känns så fel att ta mer smör än man måste. Att ta smör, inte bara för att maten inte ska bränna fast, utan för att det är gott. Jag hör i mitt huvud "Du kan inte äta fett efter joggingen, då tar kroppen upp det direkt och du blir tjock!". Men så kan det väl inte vara? Kroppen gör väl av med det under dagen i vilket fall som helst?

Idag joggade jag 3,5 km. Och så har jag bestämt mig för vilket gym jag ska börja träna på. Var på SATS och pratade med en riktigt söt kille där, och det var inte så dyrt som jag trodde. Då kommer jag ha träningen mellan skolan och där jag bor. Skitbra.

Frukost (8): Gröt + macka
Lunch (11): Stekt fisk, svamp och vitkål
Mellanmål (17): Yoghurt med flingor + macka
Middag (20): Spagetti och bönsås
Övrigt (23): Halv macka + lite mjölk

Oj, långt mellan lunch och mellanmål där ja. Vi hade ingen rast i skolan idag, så det blev tyvärr så.

Idag har det varit fint, soligt och dimmigt höstväder. Jag har tittat på bilder från förra hösten. Helt idiotiskt, jag vet. Drömmer om att bli så smal igen. Fylls av någon dysterhet när jag minns alla promenader, alla hemska känslor. Vill bli smal vill bli smal vill bli smal vill bli smal. Tanken på att jag aldrig kommer bli så smal är för jobbig. Jag klarar det inte.

Men jag ska inte gå ner i vikt. Jag bara ser till att plåga min hjärna riktigt ordentligt...


Hittade en klänning som jag köpte för ett par år sedan, som jag aldrig har använt. Jag tyckte att den satt fult, för tight. Fem kilo lättare, och jag minns att jag provade klänningen men fortfarande tänkte att jag var för tjock för den. Nu, fem kilo tyngre, och jag tycker att jag är för tjock för den. Jag tror inte att jag någonsin hade kunnat bli tillräckligt smal för den. Om jag så gick ner 15 kg. Självbilden kan man inte banta bort. Deprimerande...

Sitter och lyssnar på grannen när han skriker på sin papegoja. "MEN HÅLL KÄFTEN!! TYYYST!!!".

Blir alltid orolig när han börjar skrika så. En klump i magen när jag hör att han stampar genom rummet och öppnar buren. Tänk om han skadar den på något sätt... Förhoppningsvis är han inte sån. Förhoppningsvis går han aldrig längre än att skrika på den. Men orolig blir jag.


Idag åt jag mig äckligt mätt på paj. Det var väldigt gott, men usch, jag var mätt hur länge som helst.


Dagens mat

Frukost (9): Gröt + macka
Mellanmål (11): Äggmacka
Mellanmål (13): Päron
Middag (16): Paj med bönsallad
Kvällsmat (21): Rödbetssoppa med creme fraiche

Dagens:

Frukost: Smörstekta pannkakor
Mellanmål: Tårta, vetelängd
Lunch: Kokt ägg + yoghurt med flingor
Mellanmål: Macka
Middag: Lasagne
Övrigt: Ett par chokladbitar + vin

Har känt mig lite tjock och ful idag, men varit ute och joggat. Får se om jag hinner jogga imorgon också. Skrattig och bra kväll med två kompisar. Vi pratade om komplex och att ens mage ser tjock ut uppifrån. Här är förresten en bild på mina ben + rumpa. Den fina vinkeln, alltså det jag kan tycka om hos mig själv.

Gårdagens:

Frukost: Gröt + en macka
Lunch: Piroger + lite omelett
Mellanmål: Havrebulle med smör
Fika: Liten bit tårta
Middag: Rödbetssoppa med creme fraiche och pannkakor


Idag blev det pannkakor till frukost (omstekta i smör, och jag kan inte låta bli att tänka hur mycket fett det blir)
Sen kom min bror och vi fikade tårta och vetelängd. Jag blev på dåligt humör efter det, för jag åt så mycket sånt. Men jag kom ut på en joggingrunda (3,5 km), och känner mig glad nu.

Dagens alltså:

Frukost: Gröt + två mackor
Lunch: Äggmacka och ostmacka
Mellanmål: Focaccia
Middag: Potatisomelett, ett äpple
Kvällsmat: Yoghurt med flingor + en bit wienerlängd (som gör att jag känner mig väldigt tjock just nu, men skitsamma)

För övrigt hann jag med en joggingtur (3,5 km) innan skolan.

Jag skriver hela tiden i bloggen att "Nu ska det bli ändring!" och "Jag måste lära mig trivas i min kropp" och en massa bra saker, men det är så lätt att ignorera sånt man lovar sig själv. Därför funderar jag på att börja skriva allt jag äter här.

Det kan låta som en dum grej att göra när det är det där kontrollbehovet, besattheten, som man vill bli av med. Det kanske inte är smart alls, men jag tänker att då måste jag faktiskt följa mina egna regler, och visa att jag gör det.
Jag provar i några dagar och ser hur det känns. Och "reglerna" som jag ska hålla mig till då är inte särskilt strikta.

Mål: Att få mig själv att sluta dra ner på maten, och att sluta hetsa eller spy.

Regler

• Jag ska lyssna på min kropp, äta när jag är hungrig.
• Jag ska helst inte låta det gå mer än fyra timmar mellan måltiderna.
• Jag ska äta varierat.
• Jag ska äta frukost, lunch och middag varje dag, utöver det mellanmål och fikor och sånt.

Det är nog allt. Jag kommer inte skriva så himla detaljerat, utan bara så att jag kan se att jag faktiskt äter ordentligt. Jag börjar idag. Ska skriva efter att jag har ätit min kvällsmat.

Det känns jobbigt att skriva i bloggen. Jag skäms för att jag inte är duktigare. För att jag hela tiden faller tillbaks. Igår hetsade jag, och spydde.  Dessutom levde jag på kakor hela dagen. Idag vill jag helst kompensera för det, men jag börjar bli rädd att jag ska fucka min ämnesomsättning helt, så jag tror att jag ska äta ordentligt. Frukost, lunch, mellanmål, middag. Jag måste äta var fjärde timme, mat, så jag inte vill/behöver proppa i mig en massa godis.

Sitter här och suckar. Men nu är det nya tag, nytt försök igen. Det viktigaste är väl att inte ge upp.


Och så börjar vi dagen med gröt + två mackor. Sen en joggingrunda på det, jupp jupp.

Dagen efter detta visade M lite bilder från kvällen. Jag såg dem och tänkte "Shit, är jag så smal?! Hur kunde jag få panik över min kropp igår kväll när den såg ut sådär?"
Nu ser jag inte det så mycket. Men ändå, jag undrar om jag har gått ner i vikt den senaste tiden. Fast jag tror ändå inte det. Men nyckelbenen syns ovanligt mycket tycker jag... Intressant att jag reagerade så hur som helst.

Nu ska jag sova. Idag har jag ätit en massa choklad. För mycket. Fan. Men jag sprang 3,5 km också.


bild

Oj, fem dagar sedan jag skrev sist. Men jag har haft mycket att göra. Förra veckan var extremt jobbig, både fysiskt och psykiskt. Jobbade och gick i skolan HELA dagarna, och när jag kom hem hann jag bara äta och fixa med jobbet innan jag skulle sova. Jag hade extrem otur, cyklade vilse och hade sönder en häftpistol. Det gjorde allt ännu stressigare, och jag planerade att skolka i torsdags. Jag pratade med M, och han tyckte inte att jag skulle göra det. Så jag gick till skolan, bara för att M inte skulle tycka att jag var dålig. Det kändes som ett misslyckande, och jag vill vara duktig. Jag blev irriterad och ledsen på M, och bestämde mig för att äta för lite...

Det är lustigt att jag gör så. De dagar jag äter för lite är dagarna som ändå är jobbiga, när jag ändå mår dåligt och har det jobbigt. Jag gör allt extra jobbigt. Kanske för att straffa mig själv, kanske för att känna mig extra duktig. Jag vet inte. Men i torsdags och fredags åt jag kanske 700 kcal, och cyklade/sprang ändå runt som ett mongo och satte upp affischer. Så utmattad har jag sällan varit, som när jag kom hem i fredags, efter att ha gått i skolan 7.30-12.00, och sedan jobbat fram till 19, och bara hade ätit frukost och två äpplen.

I lördags joggade jag 4,5 km. Och åt normalt. På kvällen blev jag skitpackad med M och två kompisar. Vi var här hemma och hade jättekul. Men sen tror jag att jag provade kläder eller något. Hur som helst fick jag extrem ångest över min kropp där ett tag, och för första gången fick M se mig när jag hatar mig själv. Jag grät och grät, och kunde inte sluta. Jag skäms för det, och jag minns inte ens vad jag sa till honom. På något sätt kanske det var bra att han fick se mig sådär. Jag vet inte...

(det blev i alla fall bra sen, och kvällen var väldigt lyckad trots mitt ihopbrytande)