Det blev snarare 700 kcal idag. Mamma la upp pasta till mig, och nu har jag precis ätit mackor. Men 600 ut också, så det känns okej.

Imorgon hade jag tänkt 1500 kcal. Men det visade sig att jag inte kommer kunna träna, så jag vet inte om jag vågar äta så mycket. Men jag får se... Nu ska jag nog lägga mig, även om klockan inte är mycket. Är jättetrött.

Jag är trött. Helt slut faktiskt. Har tränat afro och step idag. Och ätit ett litet stekt ägg, typ 100 kcal. Fast nu lagar mamma pasta, så jag ska nog äta det, och sen mackor ikväll. Satsar på 500 kcal in. Då hamnar jag ändå på minus.


Ibland märker jag alldeles för tydligt hur dåligt humör man får av att inte äta ordentligt. Det är lite pinsamt tycker jag, men förmodligen logiskt.

Det verkar som om jag och min bästa vän har hittat en lägenhet som vi kan bo i till hösten. Mitt liv kan bli så sjukt roligt om allt blir som jag hoppas. Har jag tur så blir det verkligen fantastiskt, typ sådär som man bara drömmer om. Har jag inte så tur så har jag ändå en helt okej plan B.


Idag ska jag äta så lite jag kan, och förhoppningsvis träna två pass. Imorgon ska jag äta vanligt, men sen kör jag nog en sån här dag på onsdag också. Då är inte mamma hemma, så det blir mycket lättare att smita undan mat.
Jag har alltså inte gett upp det här med att äta ordentligt och hälsosamt, men efter den här helgen måste jag helt enkelt ha ett par extrema dagar ändå.

48,5. Helt sanslöst. Äckligt, äckligt, äckligt! Har tränat två pass idag, men det hjälper väl inte. Glass, kaka, mat, mors dag, tårta. Jag får kanske köra två dagar med så lite mat som möjligt nu. Urk. Skjut mig.

Tjock, ful, vidrig, äcklig, tjock. Tjock tjock tjock. Känner jag mig nu. Jag hatar det, jag hatar mig. Och det värsta är att jag bara äter och äter. Jag slutar fan inte, och det är äckligt.

Kom hem vid fyra inatt. Förstår inte vad jag gör uppe nu.

Hade i alla fall kul igår. Blev jättefull, cyklade, försökte spy, det gick inte. Jag blev helt irriterad. Vad fan, jag kan spy utan att ens vara full, utan att ens må illa, bara för att jag har bestämt mig för det. Men när jag har druckit så att jag tror jag ska kräkas vilken minut som helst, då går det tydligen inte. Suck.


Det gick bra ändå i alla fall. Och kvällen avslutades med hett sex, i en bil. Haha, herregud, vad är det med mig? Det var samma person som jag sov hos förra helgen, så det var inte riktigt att sätta sig i random killes bil och ha sex.
Det var väldigt roligt och bra i alla fall.

Någon som ska se melodifestivalen ikväll? Jag ska inte vara hemma, men jag tror att min kompis kommer ha teven på under festen, haha. Tysklands Lena Meyer-Landrut är så sööööt. Har ni sett hennes video?

Jag har skrivit om min kompis här innan, som förmodligen har någon ätstörning. Och jag har bestämt mig för att prata med henne, men vi träffas aldrig bara vi två. Det är alltid andra kompisar med. Vi har liksom inte en så nära relation så att vi ses ensamma någon gång. I alla fall, jag skrev ett mail till henne här om dagen, där jag frågade hur det är med henne, rent allmänt. Jag skrev att det känns som om hon inte mår så bra, eftersom hon ofta går hem tidigt och är trött och så.


Hon svarade trevligt, blev glad för att jag frågade. Hon skrev att hon inte mår särskilt dåligt, inte mer än andra. Och så skrev hon att hon har hört att man kan bli deppig av att äta gluten om man inte tål det, så hon funderar på om hon är glutenintolerant. Jag började nästan skratta när jag läste det. Typ hej anorektiker-ursäkt.
Jag tror inte ett dugg på att hon är glutenintolerant. Jag tror att det endast är en ursäkt för att komma undan typ alla kakor, all mat som folk serverar. Det är ett extremt bra sätt ju.

Usch, jag hoppas jag får något tillfälle att prata mer med henne snart.

Idag känns det bättre. Ångesten är borta, och jag känner faktiskt att jag inte bryr mig så mycket om att magen putar ut lite. Har i och för sig inte börjat försöka ta på mig kläder än, hehe. Nu dricker jag kaffe, och sen blir det frukost.

Vid såna här tillfällen borde man faktiskt ha laxerande hemma. Jag har nog aldrig ens använt det.

Nu ska jag lägga mig, och hoppas att min mage är mindre svullen imorgon, så att jag vågar ha min byxdress. Hittade för övrigt matchande handledsvärmare som kan dölja några sår på armen.

Blörk, hade helst velat spy efter allt godis. Men jag bajsade istället, haha. Känns lite bättre i alla fall.

Godnatt, och ursäkta min äcklighet.

Oj vad mycket godis det blev idag... Hemmakväll, kakor, godis. Nu börjar ångesten komma hitåt känner jag.

Fan, så onödigt, nu kommer du se för tjock ut imorgon. Glöm att du kan gå på fest i byxdressen.

Jaja, så kanske det är. Då får jag ta på mig något annat då. Eller försöka skita i att magen är lite rund. Det är inte som att någon bryr sig, utom jag själv.

46,7. 46,7! Ihiiiii! Jag blev lycklig som ett litet barn idag gymmets omklädningsrum. I tisdags vägde jag 47,5.

I och för sig brukar jag väga mig på kvällen. Nu var det på förrmiddagen, efter frukost. Men ändå. Det här är så jävla häftigt för mig. Jag har ätit minst 1000 kcal/dag, och ändå gått ner. Så det är ju inte fånig vattenvikt jag har förlorat heller.

Men nu väntar helgen, och mina helger är oftast inte de bästa. Får se hur det ligger till på söndag. Men nu är jag gladgladglad.

Dagens in: 1405 kcal
Dagens ut: 300 kcal

1105 kcal


Imorgon ska jag nog väga mig. Jag är skitnervös. Tänk om jag har gått upp, vad fan gör jag då? Kan inte låta bli att hoppas på att jag ska ha gått ner några hekto. Men förmodligen är det samma som i tisdags.

Såhär såg mitt smink ut idag förresten. Typ. Hm, jag måste göra något åt mitt ögonbryn känner jag. Jaja, det får bli imorgon.

Har sminkat mig alldeles jättesomrigt idag, helt utan anledning. Får se om jag åker in till stan extra tidigt innan träningen, går till cafét där objektet för min gränslösa beundran jobbar och ser om han är där. Vet inte om jag vågar lägga upp någon bild. Folk som känner mig ser säkert att det är jag. Fast å andra sidan tror jag inte att någon jag känner ens läser bloggar, särskilt inte såna som min.


Alltså, jag brukar inte skära mig. Det har hänt en del gånger den senaste tiden, men det är inga djupa sår det handlar om. Bara så att det gör ont, och så att det blöder lite.
Igår gjorde jag det igen, precis när jag skulle lägga mig. Men jag använde ett annat rakblad, som tydligen var vassare. Det blev sådär äckligt så att man ser hur huden delas och liksom kan se kanterna på insidan. Äckligt tycker jag. Fick sitta där med papper helt länge istället för att lägga mig. Nu är det typ 2 mm brett och fyllt av mörkt torkat blod. Bläää. Det kommer säkert bli ett ordentligt ärr av det, och det tycker jag inte om.


Nu ska jag äta pizza.

Hade tänkt att det skulle bli 1200 kcal idag, men det kanske blir mer. Jag var på stan med mamma och drack kaffe på espressohouse. Hon ville att vi skulle dela en chokladboll. Hon skulle betala. Så ja, jag åt en halv chokladboll, som förstör min planering helt. Hur många kalorier kan det vara i en halv sån? 150? 200? Jag känner hur den växer till fett i mig. Vilket är ganska löjligt, för ärligt talat spelar det inte så stor roll om jag äter 1200 eller 1400 kcal. Inte så att jag borde få ångest av det i alla fall.

Skärp dig nu. Den var ju skitgod.


Jag köpte i alla fall ett par fina skor, och en ögonskuggspalett.

Bra dag.

In: 1030 kcal
Mjölk och flingor (150)
Pasta med tomatsås och quorn (300)
Choklad (60)
Keso (100)
Choklad (120)
Mackor (300)

Ut: 300 kcal
Step
____________
Totalt: 730 kcal

Köpte mörk choklad med apelsin, eftersom det var synd om mig som hade jobbat två timmar. Försöker få ett mer avslappnat sätt att se på mat, godis och sånt. Jag kanske skulle ta en ruta till? Ja, det gör jag. Plus 60 kcal på det där uppe då.

Alltså, tänk om det här funkar. Det hade varit så jävla jävla skönt att om en månad kunna säga att jag har gått ner till 46 kilo igen, utan att gå hungrig, utan att vara deppig och ha ångest på grund av mat. Åh, jag önskar att det funkar. Men jag får nog ge det någon månad åtminstone. Så får jag se sen.

Jag vet inte hur många gånger jag har blivit kallad slampa. Dels vänner som skämtar om det och tycker att det är lite roligt. Och dels... bekanta... kompisars kompisar eller andra jag har umgåtts med av olika anledningar. Som gärna påpekar hur äcklig jag är. Visst, på ett skämtsamt sätt, men de säger ärligt att de tycker illa om mig på grund av att jag är slampig.

Att kompisar skämtar om det förstår jag, och det stör mig inte nämnvärt. Men att folk verkligen tycker illa om det och ser ner på mig, det fattar jag faktiskt inte. Jag är inte ens extrem. Det händer att jag har sex med killar jag inte känner, och det händer ganska ofta att jag hånglar med folk på fester.


Jag har också sett ner på promiskuösa personer. När jag var yngre, typ 16, då skulle jag aaaldrig kunna ha sex med någon jag inte var kär i, nej nej. Sex var något väldigt intimt och utlämnande blablabla. Och de tjejer som hade sex med många gjorde det säkert på ett destruktivt sätt, för att de hade dålig självkänsla eller inte kunde säga nej.

Men jag växte ifrån det där. Jag slutade att se på sexuella drifter som något äckligt som man borde förneka. Nu är min syn på det väldigt okomplicerad. Sex är kul, mysigt, roligt, trevligt. Det kan vara det även om man inte är kär. Det kan till och med vara det även om man inte är ett dugg attraherad av personen man har sex med. Så varför borde jag inte ha engångsligg? Sex på fyllan är, för mig, oftast bättre än när jag är nykter. Jag blir kåt när jag är full. Jag tänker mindre, slappnar av mer, njuter mer. Och jag vet att jag inte kommer ångra mig eller må dåligt efteråt, för att jag har haft sex med "fel" kille.
Visst, han kan vara dålig på sex, tråkig, egoistisk eller för osäker. Men jaha? Då har man haft dåligt sex, är det så farligt? Sex är bara sex, och jag har nog aldrig ångrat mig efteråt (förutom en del gånger i långa förhållanden, med pojkvännen. Haha, lite komiskt nästan)

Självklart följer jag inte med vem som helst vart som helst. Självklart tänker jag på vart jag går och med vem. Jag är medveten om att inte alla man träffar är så snälla som de verkar. Men jag tänker inte gå och noja sönder mig och låta bli att göra saker jag vill göra, bara för att det finns en risk att något händer. Det finns det alltid.


Jag vet att det finns folk som missbrukar sex, som använder det för att få bekräftelse och inte mår bra av det. Jag vet att det finns folk som inte gillar sex, eller som inte gillar sex utan känslor. Och det accepterar jag. Men jag fattar inte varför min syn på det är så jävla fel enligt vissa. Ibland har jag tänkt att det kanske är dumt att jag är som jag är, bara för att folk tycker att jag är slampig då. Men jag gör det jag vill göra, och jag tänker inte ändra på mig bara för att några av mina bekanta är idioter. Sex är nice! Hångel är nice! Jag fortsätter så länge jag har lust med det.

Har tränat step idag. Åh, vad jag älskar att träna. Särskilt step, det är skitkul. Har jobbat också. Två timmar. Alltså två timmar är ingenting. Med resor och sånt blir det 3,5 timmar, och ändå mår jag verkligen dåligt innan. När jag väl är där är det helt ok, men innan vill jag bara skita i det. Jag började nästan gråta på vägen dit. Det måste vara något fel på mig.

Hur som helst, jag har haft extrem träningsvärk, både igår och idag. Det känns bra. Väx muskler, väx!

Dagen gick som planerat. Fast lunchen var nog bara 400 kcal, så det blev totalt 1320 kcal.
Och så afro och step: -600.
Jag väger fortfarande 47,6. Ska nog låta bli att väga mig så ofta nu. Det blir ändå ingen snabb förändring, så jag ska försöka vänta till nästa vecka eller så. Då kan jag väga och mäta (får väl mer muskler, så måttbandet talar mer sanning än vågen) mig. Hoppas det här kan funka nu.


Killen från i lördags sms:ade tidigare ikväll. Han hade tydligen velat ses. Men det blev inget eftersom jag svarade för sent. Alltså... nä... Om han vill ses igen måste jag säga att jag inte är intresserad. Varför blir killar intresserade av mig när jag bara vill ha sex. Jag måste vara för trevlig och gullig. Usch, sådär äckligt glad och kramig.
Har jag tur vill han ses igen, men bara för att ha sex. Det hade varit ganska nice att ha honom som kk, haha.

Usch usch usch. Det kom en spindel krypande bredvid mig i soffan tidigare idag. En ganska stor och äcklig sak. Jag vet inte vem som blev mest rädd, jag när jag såg spindeln, eller mamma när jag plötsligt hoppade skrikandes mot henne i soffan. Shit vad snabbt man kan reagera ibland. Det var inget litet gulligt Iiiih-skrik heller, utan mer ett vrål, typ "Wraaaääh", följt av hysterisk gråt i ungefär en minut. Tills mamma hade dödat spindeln åt mig, då började både jag och hon skratta lite för att jag är så otroligt löjligt rädd.


Det är jobbigt faktiskt. De där satans spindlarna förstör min sommar.


Annars mår jag bra idag. Kom nyss hem från två träningspass, så jag känner mig duktig. Nu ska jag äta yoghurt.

Det är läskigt att det är lättare att hålla sig under kalorigränsen när den är på 500, än när den är på 1500. Jag är extremt dålig på att inte överäta när jag vet att jag får äta såpass mycket. Därför är det tydliga scheman som gäller. Dagens schema:

Frukost: Gröt med lite mjölk (150 kcal)
Mellanmål: Liten skål yoghurt med flingor (150 kcal)
Lunch: Vet ej (~500 kcal)
Efter träning: Protein-bar tror jag (200 kcal)
Middag: Yoghurt med flingor eller en macka (150 kcal)
Kvällsmål: Mackor (300 kcal)

=1450


Har precis ätit frukost. Det är okej att byta ut något. Om jag vill kan jag byta ut flingorna mot lite choklad eller vad som helst, bara jag håller mig till rätt kalorimängd. För övrigt tänker jag inte ha något godisförbud längre. Tror det kan minska risken för hets under helgen. Men då är det desto viktigare att jag håller mig till kalorigränsen.


Förresten, har ni några tips på proteinrika saker man kan äta efter träningen? Helst sånt som är lätt att köpa/ta med, eftersom jag kommer hem så sent efteråt.
Proteinbar/dryck
Kokt ägg
Äggmacka
Banan
Quorn
?

Några tips?

Fisksoppa: 300
Mackor: 250

Afro: -300

=250

Har varit och tränat nu, och vägt mig. 47,7 kg, alltså samma som innan helgen. Omg. Har det någonsin hänt innan? Jag hetsade ju i fredags och åt och drack massor igår också. Sjukt. I alla fall, nu gör jag en liten plan för veckan.

Måndag: 1500 kcal. Träning.
Tisdag: 1000 kcal. Träning.
Onsdag: 1200 kcal. Ingen träning.
Torsdag: 1400 kcal. Träning.
Fredag: Vågar inte bestämma något, men runt 2000 kcal. Träning.
Lördag: Samma här. Runt 2000. Förmodligen ingen träning.
Söndag: 300-1500 kcal, beroende på hur helgen har gått. Träning.

Okej att jag har börjat äta mer nu, men efter den här fredagen och lördagen så måste jag äta mindre idag. Har inte ätit än, men det blir nog lite middag, typ 500 kcal. Imorgon och i fortsättningen ska jag försöka hålla mig runt 1500.

I förrgår bakade jag världens svåraste tårta. Det var roligt, men tog hela dagen. Igår åt jag tårta till frukost. Grejt! Gott var det i alla fall. Sen var det party hela dagen. Fint väder, supa i parken, hoppa i hoppborg (något av det roligaste man kan göra på fyllan. Rekommenderas!). På kvällen tog spriten slut och jag blev lite sur för att jag inte var tillräckligt full. Men det var roligt ändå. Parken igen när det var mörkt och man inte kände igen folk längre. Hångel på gräset. Följde med killen hem. Jag visste vem den här personen var, en kompis kompis, annars hade jag inte åkt hem till honom. Hade bästa sexet på länge.

Fast han ville byta nummer i morse. Jag hoppas han inte vill något seriöst.


Idag är jag inte så bakis. Bara lite lagom seg. Tror ändå jag ska ta mig iväg och träna sen.

Idag vägde jag 47,7. Det får väl räknas som okej även om jag hatar det. Idag åt jag lasagne, och det kändes som om jag åt alldeles för mycket. Hela dagen, av allt. Men nu när jag räknar ihop det blir det inte mer än 1300 kcal. Även om jag räknar högt. Har räknat med 800 kcal lasagne, och så mycket var det nog inte.

Har tränat aerobics också, så det är en okej dag. Fint väder och inte så mycket ångest.

Jag tror vi kör lite (eh, inte jättelite kanske) färgglada bilder. Jag behöver bli pepp. De flesta bilderna har jag hittat på Deviantart. I know you like it! Eller, gör ni det? Är det trevligt med bilder?

Det blev 1350 kcal idag + den jävla pannkaks-glass-nutella-frukosten som spyddes upp så gott det gick.

Jaja, ångesten har i alla fall lagt sig, och jag mår okej. Är lite tveksam när det gäller morgondagen. Ska jag kompensera för idag och äta mindre, eller ska jag satsa på att äta normalt för att få igång metabolismen ordentligt? Svårt. Jag tror jag väntar till imorgon bitti med att bestämma mig.

Jag försöker stilla ångesten med mat. Men det funkar inte så bra när man har ångest för att man har ätit. Det har blivit alldeles för mycket mat idag, efter att jag hetsade och spydde i morse. Men nu tror jag att det värsta suget är över. Likaså den värsta ångesten.

När allt kommer omkring så är det inte hela världen. Har jag gått upp i vikt imorgon så kan jag alltid ta en dag där jag äter lite mindre. Det löser sig. Så, lugn nu. Och nu ska jag inte äta något mer än det som redan är planerat.



Fotograf: Tom Munro

"Äh, fuck it. Vad gör det om jag äter en macka? Jag kan gå ner i vikt nästa vecka om jag går upp nu" *ta en macka*

Tre minuter senare: "FANFANFAN! Vilken idiot jag är. Jag hatar mig själv! Varför är jag så tjock?!"


Trevligt att jag är så konsekvent.

Ja men vad bra att jag inte är totalt jävla blåst i huvudet då.

Frukost: Fyra pannkakor med nutella och glass + två nötkakor.
Spy spy spy.
Frukost igen: En liten skål yoghurt med flingor.


Det här beteendet hjälper mig säkert att inte gå upp i vikt. Toppen!!!!!!!!1111 :D:D:D:D


fuck

Jag väger fortfarande 47,5. Och jag hatar det. Hur är det ens möjligt?! Innan helgen vägde jag 46. Två dagar med hets, och sen "normalt" ätande. Ja jag fattar att jag hade gått ner mest vattenvikt innan helgen, men det känns ändå så himla tungt.

Idag har jag ätit massor. Kommer bli ungefär 1500 kcal. Och så träning: -350. Det känns riktigt riktigt dåligt, men ändå är jag sugen på mat, godis, kakor, allt. Urk. Jaja, nu ska jag dricka te med mina syskon.

Igår köpte jag en bikini. Jag provade den nu för att se om jag borde lämna tillbaks den.

Fy fan vad jag hatar min äckliga jävla fettiga mage. Jag vill spy upp frukosten, gå och gömma mig under täcket och aldrig mer äta! Så känner jag nu. Och lämna tillbaks bikinin är det ingen mening med. Det är inte den det är fel på, det är mig. Fanfanfanfan. Jag skulle ju vara snygg till sommaren.


Såhär vill jag se ut i bikini:

Gårdagens intag: 1200 kcal. Uuuuuuh, det känns så fel att äta så mycket när jag väger så mycket.

Men jag tränade bort i alla fall 600 kcal, så då känns det lite lugnare.



Nu ska jag strax åka och jobba. Jag hatar det. Vill inte alls. Fan vilken lat människa jag är. Jag vill sitta hemma och hetsäta. Var väldigt nära att ta ett wienerbröd innan, ett sånt stort med vaniljkräm och choklad på. Men jag lyckades låta bli, och tog en liten portion yoghurt med flingor extra istället. Frukosten blev alltså två såna portioner. 300 kcal.

Kan det inte bli sommar nu... Jag vill ha lediga kompisar, fyllekvällar i parken och cykelsemester. Sitter och sorterar bilder nu. Här är lite ur sommar-mappen.

Nejnej, inte var det vattenvikt inte. 47,5 idag igen. Faaan, vad svårt det här kommer bli. Sen kommer jag säkert bygga upp mer muskler om jag äter ordentligt också, alltså kommer jag gå upp i vikt! Och det kommer inte kännas bra alls...

Tränade två pass idag. Afro och Step. Det dämpar ångesten i alla fall.

Jag vill ha en kropp som klarar av mat. Som inte får damp så fort man äter en chokladboll, svullnar upp och suger åt sig varenda kalori.

Jag vill ha en hjärna som inte skriker åt mig att äta allt jag ser.


Det ska bli bra nu.

In: 930 kcal

Ut: 300 kcal (Afro)

Ganska lite blev det visst. Jag har inte ansträngt mig, utan bara försökt äta normalt, när min familj äter och så. Men det är nog bra att börja lite försiktigt ändå.
Idag väger jag 47,5. +1,5 sedan i fredags. Usch, jag var riktigt nervös innan jag gick upp på vågen. Tänkte hela tiden "Låt det inte vara mer än 47,5. Snälla snälla snälla!". Även om jag innerst inne hoppades på mindre så var det okej. Jag hoppas att det mesta är vattenvikt nu. Att jag väger mindre imorgon. Åh vad jag hoppas!

Efter helgens hets vill jag bara fasta i två dagar för att få bort allt äckel ur kroppen. Men jag ska inte. Det är samma sak varje vecka, och jag måste bryta mönstret. Egentligen är det ju skitsamma om jag fastar nu eller om två veckor. Så... jag tänker försöka vara snäll mot min kropp. Äta, ge den näring, och träna. Jag ska gå ner i vikt på ett bra sätt, även om jag tvivlar på att det går. Men jag ska göra ett försök. Jag kan ju alltid gå tillbaks till det här om jag vill.

Men jag vill inte gå hela sommaren med ångest, svält och hets. Så jag provar. Och jag ska fortsätta skriva i bloggen.

Förresten hittade jag skitcool thinspo. Fotografen är Tom Munro. Jag satt och kollade på hans hemsida i evigheter igår.

Det blev ingen fest igår. Ingen fylla, ingenting. Satt hemma och åt godis istället. Jag hetsade inte direkt, men jag levde på godis och sånt hela dagen. Ångesten på kvällarna är för mycket nu, jag vet inte vad jag ska ta mig till.

Det är inte maten, vikten, hungern eller hetsandet. Det är något annat. Något som har varit med mig sedan jag var liten. Kanske är det något som alla är med om. En känsla som alla har, och hanterar mer eller mindre bra.

Det är en känsla som jag inte kan beskriva. Det närmsta jag kan komma på är ensamhet. Ensamhet med stora bokstäver. En oändlig ensamhet. Insikten om att ingen, någonsin, kommer förstå mina känslor eller se mina tankar. Och så en stor jävla längtan. Jag längtar så det gör ont, men jag vet inte efter vad. De här känslorna gör mig galen. Jag vet inte hur jag ska klara av det. Jag tror att jag alltid försöker applicera min längtan på något konkret. Genom hela mitt liv har jag gjort det.

Jag längtade efter att vara speciell. Jag tog på mig annorlunda kläder för att vara konstig (vilket jag fortfarande gör. Jag vill inte smälta in)
Jag längtade efter något magiskt. Jag ville hitta tecken och budskap i naturen, jag ville vara utvald. Jag ville tro på alver och spöken och andar, och jag ville att de skulle visa sig för mig.
Jag längtade efter en pojkvän. Efter någon att älska, att vara kär i.
Jag längtade efter det som varit. Alltid. Alltid denna jävla nostalgi. Att gräva i gamla dagböcker och sakna att vara liten och slippa ta ansvar. Att sakna min högstadieskola, mina lärare, min klass. Att sakna gymnasiet och allt som var så enkelt och underbart då. Jag vill alltid tillbaks. Fast egentligen var det aldrig så bra som jag intalar mig att det var.
Jag längtar efter droger, alkohol, ett sätt att försvinna.
Jag längtar efter att vara smal. Att vara smalast, att vara speciell.


Jag har bilder i mitt huvud. Bilder där jag kryper över grus med bara knän. Där jag dunkar huvudet mot en vägg, där jag åker iväg med tåg och aldrig kommer tillbaks, där jag skär upp min mage och låter inälvorna falla ut på marken, där jag kräks upp alla känslor, där jag skriker och slår sönder saker. En enorm lust, ett behov, av att göra allt det här. Luften blir så tung, så svår att andas. Fan, jag vet inte hur jag ska klara av dessa kvällar. Hetsätning och några små rispor i slät hud är det närmsta jag kommer. Vakna dagen efter med svullen mage, svullna ögon och gammalt smink på kudden.

Jag vill inte vara med...

Om det inte framgick så slutade gårdagen med hets. Och denna dagen började likadant. Just nu har jag ingen direkt ångest över det, och det är ju skönt. Men det kommer nog nästa gång jag väger mig. Nu har jag än en gång börjat känna att jag skulle kunna göra det här på ett bra sätt, att jag skulle äta mer. Jag får se hur det blir med det. Just nu orkar jag inte bry mig alls.

Idag ska jag dricka så mycket alkohol att jag inte kan tänka.

En önskan att livet skulle bli något mer.
En ständig jakt på nya kickar. Det är allt.

Vad som helst, ge mig vad som helst! Mat, alkohol, viktnedgång, sex, droger. Vad.Som.Helst.
I sommar ska jag köpa en låda med 37 paket lustgas, och låta en vecka försvinna i dimma. Hasch och lustgas. Skratt, skratt, ryckningar, blå läppar. Vakna upp på golvet med bulor i huvudet. Krypa efter mer för att nå fram till drömmen man nästan kunde röra vid. Ett hav av patroner.

Jag måste få supa skallen av mig imorgon, annars blir jag nog galen.

Min taktik måste vara den allra bästa. Istället för att, som många ätstörda, ändra målvikten allt eftersom man närmar sig den, så ser jag till att aldrig nå målet. Så fort jag är där proppar jag bara i mig mängder av mat, så kan jag fortsätta kämpa ett tag till. Perfa!

Lyssnar på Marilyn Manson och äter godis. Var nere på 46 idag. Det var ju kul att väga det i sådär fyra timmar.

Nu kommer utmaningen. Ska sticka och träna om en stund. Kan inte bestämma mig för om jag ska äta lite gröt innan, eller chansa på att jag orkar utan. Om jag ska hamna under 1000 kcal idag så behöver jag nog "spara" kalorier till ikväll. Men jag tror jag äter lite gröt i alla fall.

Väger mig idag. Jag måste ha gått ner sedan i tisdags. Snälla snälla, säg att jag har det!

Landade på 840 kcal idag. Är lite besviken, eftersom jag hade planerat under 500. Men jag var tvungen att äta mer för att över huvud taget orka stå på benen. Jaja, ingen hets åtminstone. Imorgon ska jag försöka komma iväg och träna.

Jag är så trött. Så himla trött. Ändå har jag ätit 430 kcal idag. Hittills. Det lär bli mer.

Jag har tänkt försöka klara helgen utan hets. Igen, trots att jag misslyckas varje gång. Jag tänker alltid "Men åååh, det är fredag. Jag får äta godis, jag måste passa på!". Men jag vill verkligen klara det. Jag kan inte hetsa två gånger i veckan, som jag har gjort nu. Om jag bara lyckas skjuta upp hetsen några dagar så är det bra. Om det blir 7 dagar mellan varje hets, istället för 5, så är det bra. Så jag ska försöka klara det. Under 1000 kcal fram till måndag.
Om jag klarar det har jag klarat 7 dagar under 1000 kcal. Kom igen, det ska gå. På måndag kan jag ju hetsa om det ska vara så jävla viktigt. Men inte innan dess.

Jag tror jag borde sluta skriva sådär långa jobbiga inlägg här. Det är bättre med flera korta, visst är det?

Idag känner jag mig smal. Låg i sängen i morse och fingrade på mina höftben, som börjar kännas lite mer igen. Den här gången ska det gå! Nu hoppas jag att solen kommer fram, för jag ska ut på promenad.

Är blogg.se extremt segt? Mina inlägg från idag verkar ju inte synas på bloggen än... Nåja.

Det blev mer än 800 kcal idag. 935 rättare sagt. Men jag är nöjd ändå. Det var mamma som kom upp med en macka och lite juice när vi skulle se på tv. Ingen hets åtminstone. Får se om jag orkar ta mig till gymmet och väga mig imorgon. Annars blir det först på fredag.

Aldrig att jag kommer med en ursäkt som att jag nyss ätit, har ont i magen eller fortfarande är mätt efter frukosten. Inte hemma, inte för familjen.


Mamma säger att hon har köpt avokado till mig. Jag blir glad, säger tack, tar fram ett fat, delar avokadon, lägger upp på fatet, tar fram en sked och tar ner saltkaret, går upp på mitt rum. Gröper omsorgsfullt ur avokadohalvorna med skeden, lägger allt i en plastpåse, lägger plastpåsen i min väska. Tar ner fatet med skalen och ställer på diskbänken, som jag brukar.

Jag bakar kakor. Står i köket och frågar om mamma vill smaka. Själv tar jag en stor tugga under tiden jag pratar. Går in på toaletten för att tvätta händerna, spottar ut tuggan igen.

Jag är ensam hemma. Kokar lite spagetti. Lagom många strån. Några kvar i kastrullen efter att jag hällt bort vattnet, och några i en tallrik. Tar en gaffel och drar runt pastan på tallriken så att både den och gaffeln blir aningens smutsiga, ifall någon skulle titta noga. Lämnar disken på bänken, som jag brukar.


Jag gör det noga, jag gör det bra. Går ut med en plastpåse fylld med mat varje morgon. Ser till att äta med mamma då och då, när det faller sig så. Hellre för mycket mat än att hon ska förstå.


Jag gör det noga, jag gör det bra. För jag är livrädd. Mamma kan, mamma vet, mamma ser. Mamma kan ursäkterna alldeles för väl. Mamma vet att man kan få ångest av att äta en potatis. Mamma ser att jag har gått ner i vikt. "Jag skulle gissa att det är tre eller fyra kilo. Men jo, det kan väl bli så när man börjar träna".
Mina knep, mina ursäkter får inte brista någonstans, någonsin. Mamma har själv bakat kakor till sina föräldrar utan att ens smaka på dem. Mamma har sprungit iväg från en kompis som ville att hon skulle dricka ett glas mjölk. Mamma har kastat en potatis på sin pojkvän när de skulle äta på restaurang.
Ibland undrar jag om hon inte känner min ångest, om inte kylan från mina fingrar når fram till hennes hud, om hon inte ser i mina ögon vad jag håller på med. Kanske gör hon det. Kanske är det därför hon har frågat om jag har gått ner i vikt. Men några bevis får hon aldrig. Jag äter godis med henne på helgerna, dricker upp juicen hon ger mig, säger att jag är hungrig och frågar vad det blir för mat.


Jag skulle inte stå ut om mamma fick veta. Jag skulle inte stå ut med att se henne så besviken på mig. Och på sig själv för att hon inte såg. Det får bara inte hända. Hellre dör jag.

Dagen har gått bra. Som jag önskade. Har än så länge fått i mig 375 kcal. Planerar att äta en liten skål fisksoppa och kvällsmackor, alltså runt 800 kcal totalt. Men nu börjar jag få de här tankarna igen. De där att "Äh, några godisbitar kan jag väl äta. Någon kaka, några extra mackor. Jag är ändå rätt okej smal nu". De där tankarna som alltid kommer när jag försöker äta lagom. De där tankarna som alltid slutar med hets. Fan heller, jag ska inte hetsa idag. Jag ska äta det jag har planerat, och inte mer.

Tror jag ska gå och göra lite kaffe nu (även om meningen var att jag skulle avstå från såväl koffein som efedrin. Nåja, jag kapitulerar för mitt beroende av det förstnämnda). Efter mackorna ikväll ska jag gå in på bloggen och skriva precis vad jag har ätit, och det ska inte vara någon hetsmat på den listan.

Idag har jag tänkt att jag inte ska ta något efedrin. Får se hur det går.
Om det blir för jävligt och jag känner att jag kommer hetsa så tar jag en i alla fall. För jag tror att det kan bli kämpigt.

Kom ihåg. Om jag bestämmer mig för att hetsa måste jag ändå vänta en halvtimme innan jag gör det. En halvtimme klarar jag. Och om jag blir väldigt sugen på något ska jag äta havregrynsgröt, som jag faktiskt har varit sugen på sen igår. Det kan få mig att låta bli hetsen, eller i alla fall att hetsa godis och sånt idiotiskt. Gröt mättar åtminstone.


Och förresten, eller hur borde jag bli bättre på att lägga upp bilder? Det är ju trevligt faktiskt.

Sitter och äter mackor nu. Pappa gör alltid kvällsmackor och te till mig. Det händer att jag slänger dem, men oftast hamnar de i magen. En och en halv macka, en med ost och en med philadelphia. 250 kcal gissar jag på idag. Det är kvällsmackorna som får mig att orka med dagarna utan mat. Jag vet att på kvällen får jag äta mina mackor. Visst; man ska inte äta för sent, och visst; mackor är dåligt, och visst; en bra frukost vore bättre. Men det får mig att orka. Ost är så sjukt gott.


Dagens In: 620 kcal
Kaffe med mjölk
En halv mugg välling
Kaffe med mjölk
Lite pastasallad utan pasta
Mackor

Dagens ut: -400
_____________
Totalt: 220 kcal

Det vände. Jag jobbade, solen kom fram, och jag mår helt okej nu. Har tränat step också. Blev helt löjligt svettig. Är tillbaks på 46,5. Än en gång. Jag är så trött på att jag aldrig kommer förbi de siffrorna. Jag förstör för mig själv varenda gång genom att hetsa. Nu jävlar ska det gå!

Fuck vad kallt det är. Usch, mår inte alls bra idag. Känner mig ensam och hopplös.

Apropå The Ark. De är jävligt bra. Två textbitar här dårå.
Den andra har jag inte riktigt kunnat relatera till innan när jag lyssnade som mest på The Ark. Men nu kan jag det desto mer :P


Beauty is the beast
Beauty like a barbed wire fence
So, if beauty is your friend
You´d better go deceive it
Beauty is the beast, you better believe it
You´re wasting your whole life
If you´re trying to achieve it
Beauty is the beast
And you better believe it



Are you tired of being an object?
Or are you just jealous that you aint one?
Now you realized that those objects does all the kissing?
Well, dont project your bore on the girl on the dance floor
She doesnt at all find the men's looks abusive
She does'nt want your shield
Maybe she's the one who's free
Maybe sometimes getting fucked can be amusing

In: 260 kcal
Frukost: Kaffe med mjölk (10)
Kvällsmat: Mackor (250)

Ut: -700 kcal
Lite hopprep + dans (150)
Afro (250)
Step (300)
__________
Totalt: -440


Bra dag idag. Tog två efedrin i morse, hoppade lite hopprep och dansade till The Ark för att det skulle kicka igång bättre. Jag tror att de är lite svaga. Men det funkar. Tog en till innan träningen, och jag orkade två pass på tom mage. Svettig blev jag.
Det känns bra nu. Om morgondagen också blir bra så kan jag säkert glömma bort helgens misslyckanden sen.

Usch, nu skriver jag för mycket känns det som. Ni måste ju inte läsa allt om ni inte orkar.

Nu ska jag ställa allt tillrätta efter helgen. Har precis tagit efedrin, hoppat lite hopprep och dansat (läs "hoppat runt") i min ensamhet. Det är fint väder och jag är pepp.
I lördags, efter kalaset, hade jag den värsta ångesten på länge. Det bekymrar mig, för det betyder att jag har gått djupare ner i det, att jag fastnar lättare. För nu ser jag ändå detta som bantning, som något jag kan sluta med. Och jag tror helt ärligt att jag kan det. Men självklart blir det svårare ju längre jag fortsätter. Jag jämför med i höstas. Då fick jag ångest varenda gång jag åt för mycket. Jag hatade mig själv efter att jag hade hetsat. Nu ser jag det ändå som något ganska naturligt. Det är logiskt att kroppen vill ha mat, mycket mat, när man går hungrig länge. Nu accepterar jag det på ett annat sätt, och inser att det är svårt att undvika. I höstas sprang jag till toaletten i panik, grät och gnydde "Fan fan fan! Varför förstör jag allt! Jag vill inte ha kvar det i mig, jag vill få upp det nuuu!". Hatade att jag inte kunde spy.
Nu är jag lugnare. "Suck, så onödigt. Nu blir det mer jobb igen". Men samtidigt spyr jag oftare. Jag har lärt mig att spy. Jag planerar min hets, planerar att jag ska spy. Jag tar olika bantningspiller, jag äter färre kalorier under de "bra" dagarna. Mindre ångest, men rent fysiskt beter jag mig nog sämre nu. Min kropp är nog sjukare.

I lördags kom den tillbaks. Paniken. Ångesten. Jag ville bort, ut ur min kropp. Jag tror inte bara att det var på grund av hetsen, utan också hela kalaset, att träffa släktingar. Att prata om saker som inte intresserar mig ett dugg. Att ingen känner mig. Att jag inte har någon att prata med.
Tänk om jag hade haft någon vän som förstod. Någon nära vän som kunde se min panik, som kunde förstå känslan av att man själv krälar runt i sin egen kropp, och vill ut ut ut. Känslan av att de där kakorna har förstört ens liv. Jag önskar verkligen att jag hade någon som förstod. Eller bara någon att berätta för, att försöka förklara känslorna för. Tänk om jag hade vågat berätta för min bästa vän att det är såhär igen. Men jag vågar inte, för jag är rädd att hon skulle tala om det för mamma.
Min bästa kompis ord snurrar i mitt huvud: "Om vi ska bo ihop till hösten så får du inte börja hålla på med maten och försöka gå ner i vikt igen, för då kommer jag smittas och bli likadan"

Förresten, jag hade ju bakat kakor till släktkalaset igår. Alla var väldigt nöjda, och en kompis till min moster kom fram till mig.
K: Åh vad fina! Har du gjort dem?
Jag: Jaa..
K: Och det syns inte ens på dig!
Jag: ...eeh (kopplade typ inte)
K: Du är ju smal!

Jag blir irriterad. Jag blir jävligt irriterad. Delvis för att jag tycker att hon är jobbig annars också. Men liksom, den kommentaren... varför?
Hon skulle bara veta varför jag är smal. Hon skulle bara veta mina knep för att behålla en snygg figur. Hon skulle bara veta att jag inte alls är smal. Att om hon såg mig två dagar senare skulle jag väga två kilo mer. Hon skulle bara se min ångest.
Och tanken på att folk tänker så över huvud taget... Om jag hade varit mullig då? Jag tycker inte om att folk tittar, bedömer och drar slutsatser. Jag tycker inte om att när hon får veta att jag bakar mycket är det första hon tänker på om jag är smal eller tjock.

Jag svarade för övrigt att "Ja jo... Men när jag ser mig själv i framtiden ser jag en rund tant som kommer med bullar. Så jag jobbar på det. Det ska säkert gå bra. Jag blir nog lite tjockare snart"

Fy fan. Jag är besviken.

I fredags kändes det inte bra. Jag åt godis fast jag inte skulle. Men det var ingen hets, och det var på en rätt normal nivå. 2000 kcal på hela dagen. I lördags, ännu sämre. Släktkalas, falska leenden och tråkiga TRÅKIGA samtalsämnen. Kakor. Hets. Släktens gamla diabilder visades upp med projektor. Bilder där mamma var med. Bilder där mamma var sjuk. Bilder där mammas bröstben syntes alldeles för tydligt. Ingen tänkte på det, utom hon och jag. ÅNGEST på kvällen.
Vad håller jag på med?
Tänk om mamma visste hur mycket vi har gemensamt?
Tänk om mamma visste?
Tänk om bästa vännen visste att jag har börjat igen?
Tänk om jag hade någon att prata med. Någon som förstod.
Jag borde verkligen sluta.
Jag borde verkligen bli normal igen.
Jag borde verkligen försöka vara nöjd med min kropp.
Jag borde verkligen inte ha ätit så jävla mycket kakor.

Grät länge på toaletten. Försökte lugna mig. Somnade med händerna om armbågarna. Så ja, ta det lugnt, benen är kvar, du är fortfarande inte tjock.

Vaknade idag på bättre humör. Det var nog inte så farligt ändå. Träna imorgon, sen är det som det var innan. Åkte bil hem. Smakade en godisbit. Åt en massa godis. Kom hem, fortsatte hetsa. Så idiotiskt. Värre än igår. Jag hatar mig själv.

Nu ska vi snart iväg till släktingar. Kommer hem på söndag kväll.
Imorgon är det kalas, med mat mat mat, och kakor kakor kakor. Min plan är att äta normalt idag och imorgon. Alltså äta kakor som en vanlig människa. Inte börja hetsa. Laaagom. Jag måste klara det.

Vi hörs. Hej sålänge!

36 stycken små eller 25 stora

De är inte särskilt svåra att göra,
men man behöver kondenserad
mjölk, vilket man vanligtvis inte
har hemma kanske.
Skär man den i 36 bitar så blir det
253 kcal/ bit. Och de är inte särskilt
stora, så det är en jävla ångest-kaka, haha.
Men god är den.

Ingredienser:
6 1/4 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
225 g smör
4 1/4 dl farinsocker
5 dl havregryn
1 1/4 dl hackade nötter
300 g mjölkchoklad
1 stort el. 2 små ägg

400 g sötad kondenserad mjölk
1 dl jordnötssmör med bitar i


Gör så här:
Sätt ugnen på 180 grader.

Blanda mjöl och bakpulver i en stor skål. Arbeta in smöret med fingrarna tills blandningen är smulig. Blanda i socker, havregryn och hackade nötter.

Lägg en fjärdedel av blandningen i en skål och blanda ner den hackade chokladen. Ställ skålen åt sidan.

Vispa upp äggen och rör ner i den andra smulblandningen (den utan choklad), och tryck ut den i botten på en 30x30 cm stor ugnsform/långpanna. Sätt in i ugnen i 15 minuter.

Blanda kondeserad mjölk med jordnötssmör. Häll smeten över den något svalnade kakbottnen och bred ut. Häll till sist över choklad- och smulblandningen och tryck ner den lite.

Grädda i 20 minuter. Låt kakan svalna i formen och skär den i rutor.

Alltså, wow...
Jag bakar, jag blir lämnad helt ensam hemma i minst en timme. Jag får säkert 2 dl marängsmet över. Tar lite på fingret, smakar. Går upp till datorn. Nu står det alltså överbliven mandel- och chokladmarängsmet i en skål där nere, tillsammans med över 40 jordnötssmörkakor. Och jag är inte särskilt sugen. Visst hade det varit gott, och visst, när dörren slog igen tänkte jag att det är ett utmärkt tillfälle att hetsa och spy. Men jag har inga problem att låta bli. Vanligtvis lyckas jag aldrig stå emot sånt där, utan går runt rastlös tills jag börjar äta allt som finns.

Placebo eller ej, efedrin kommer att bli min räddning :)

(jag vet ju att effe inte är sockerpiller. Men några som har köpt från samma ställe säger att det är dåligt. Jag har inget att jämföra med, men helt verkningslöst är det då inte)

Igår såg jag en intressant dokumentär om bantning. Den finns att se på svt-play, här.

Fick till exempel veta att man håller sig mätt längre om man äter soppa. Alltså ihopmixad soppa. Om man dricker vatten till maten åker det snabbare vidare ut i tarmen, men om det däremot är ihopmixat med maten stannar det kvar längre i magsäcken.
Och kalcium från mejeriprodukter gör att kroppen tar upp mindre fett. Det hade jag hört innan, men fick det bekräftat här.
Och så att protein mättar bättre än kolhydrater, men det visste jag sen tidigare.

Ganska intressant i alla fall, särskilt det där med soppan. Får börja mixa all min mat, haha. Kanske börja äta välling till frukost igen, istället för vatten och knäckebröd.


Igår satt jag jättelänge och gjorde en thinspo-mapp med bara gamla bilder på mig. 105 bilder blev det, från när jag var smal. På den gamla goda tiden. Jag blir lite sur för att jag inte fattade då vilken tur jag hade.

Idag känner jag mig lite piggare, märkligt nog. Ehehe ;)
Bakar skitgoda jordnötssmör-kakor, och äter ett knäckebröd till frukost. Jävla mage, funka då!

Såhär ser kakorna ut. Gjorde likadana för några dagar sedan. Det svåra just nu är att inte råka slicka av skedar och fingrar i ren reflex.

Det är helt galet vad trött jag är, och har varit hela dagen. Kan bero på att jag vaknade vid sju i morse. Har låtit bli hets än så länge, men det var nära ett tag. Jag tog en extra portion mat istället, och det fungerade faktiskt. Imorgon ska jag baka kakor, utan att äta dem. Jag har klarat det innan, jag ska klara det nu.

Förresten, en kompis till mig har börjat försöka vara nyttig. Hon har försökt sluta äta sötsaker nu, och hon har minskat lite på det, men definitivt inte slutat helt (från att äta kakor varje dag till några gånger i veckan). Byter ut sötsakerna mot lyxig nyttig mat som soltorkade tomater och nötter. Simmar någon gång i veckan också. Men det är det enda, och så sa hon här om dagen att hon har gått ner ett kilo (vilket verkligen inte behövs, hon har väl ett bmi på 19 kanske).

Gissa om jag känner mig dålig. Jag kämpar som en jävla idiot men misslyckas gång på gång, och hon går ner ett kilo trots att hon äter hur mycket som helst. Det känns lite jobbigt.

Dessutom är det synd att hon vill gå ner i vikt. Hon har perfekt kropp.

Sedan januari någon gång har jag tränat 3-6 gånger i veckan (oftast 4-5). Alltså aerobics, step, afro och någon enstaka gång poweryoga. Tänk om jag hade ätit 1500-2000 kcal om dagen under hela den tiden, och ätit nyttiga grejer vid rätt tider på dygnet och blablabla. Inser ni hur snygg jag hade varit då? Jag hade varit vältränad och smal. Nu har jag gått ner några kilo, visst, men några muskler är det knappast tal om, och fettet runt magen är kvar. På grund av all svält varierat med hets. Det gör mig en aning bitter att tänka på det.


Får se hur jag klarar mig utan efedrin idag. Målet är att hamna mellan 800 och 1000 kcal. Jag får inte sabba det här nu. Snart är det sommar och då ska jag vara snygg. Jag är så nära nu. I sommar vill jag lyckas stanna på 46 kilo, eller strax under. Just nu väger jag 46,6. Men jag pendlar mellan 46 och 48 hela tiden.

Intaget kommer bli 600-700 kcal idag. Och så träning; minus 350. Det går bra nu. Men jag är nervös inför imorgon. Då blir det inga piller, och mitt hetsbegär kommer vara tillbaks i vanlig ordning. Får se hur det blir...

Tagit ett piller idag också. Känner av det lite i huvudet, och är förväntansfull och nyfiken på om detta kan hjälpa mig, om jag kommer klara av att gå ner i vikt nu, att inte hetsa. Ska ta ett till innan träningen ikväll, men imorgon ska jag avstå. Det är ju onödigt att skapa ett beroende direkt. Har dessutom tänkt äta lite mer då.

Har precis varit ute på en kort promenad, och nu äter jag ett knäckebröd för att hålla igång magen. Är riktigt opepp på att jobba sen. Blää.

Det blev totalt 500 kcal idag, minus 620 på träning. Bra bra bra, nu jävlar ska kilona bort.
Väger för fan 47,5 efter helgen. uuh. Hur lång tid tar det innan vattenvikten försvinner efter ett par hets-dagar? När kan man lita på vågen igen alltså?

Hittills idag

In: 250
Ut: 620
__________
Totalt: -370

Jag kanske äter ett par mackor senare. Jag gick på ett afropass och ett steppass direkt efter, med två tortellinis och en tugga kaka (och efedrin) i magen. Det gick bra. Visst blir man trött, men inte alls sådär så att det gör ont i bröstet och man måste ta pauser. Jag orkade köra stenhårt hela tiden. Sen åt jag en liten macka med äggvita efteråt.

Åh, ett brev i min brevlåda. Har just tagit min första tablett efedrin. Spännande. Fast jag tror jag borde druckit mer kaffe. Det blev bara 1,5 dl nu kanske. Borde väl vara uppåt 3. Jaja, får se hur det blir. Nu ska jag iväg och träna.

Helgen har varit frosseri, och det har känts okej. Idag tänkte jag äta lagom. Inte extremt lite, men inte massor. Så blev vi bjudna på rabarberpaj. Jag åt, med vaniljvisp till. Och det känns inte bra. Ikväll kommer jag väga mig, och jag vill inte veta...
Jag har beslutsångest nu. För jag har inte kraft och motivation till att svälta bort helgens mat. Jag funderar på att börja äta nyttigt och skitbra nu. Bli vältränad och gå ner i vikt långsamt. Äta minst 1500 kcal per dag, och träna massor. För nu pendlar vikten mellan 46 och 47,5 hela tiden. Har gjort det alldeles för länge. Jag har börjat hetsa för ofta, och jag lyckas inte ta mig ur det. Så det är lika bra att satsa på en snygg och tränad kropp.
Men... jag väntar på paket. Imorgon kanske det kommer. Det som skulle kunna hjälpa mig att gå ner i vikt, nu, fort. Så när jag får det tänker jag prova ett tag till. Se om det funkar. Om det inte gör det så ska jag fixa det här på ett hälsosamt sätt, innan jag blir fullfjädrad bulimiker. Det får inte bli så.

För övrigt fick jag 1,8 på högskoleprovet. Nice nice.

Valborg igår. Trevligt med tanke på omständigheterna.
1. Ingen sol
2. Min kompis blev ledsen (bråk med ex) och gick hem utan att höra av sig.
3. Jag trillade och tappade min mobil. Så jävla sämst av mig.

Men jag är nöjd. Lagom full, bra avslut på dagen, bra morgon idag. Och hur viktig är en mobil egentligen? Det går att köpa en ny. Trist bara att vi missade fester igår eftersom jag inte kunde höra av mig till folk. Och nu tror nog alla att jag var jättedissig och ignorerade deras samtal.

Skitnice ändå!


Första maj idag. Det blir till att demonstrera ikväll. Ner med det här jävla skitsamhället.